Polistesterna får kritik för orättvisa – nu ändras hela antagningen

Riksdagen har nyligen tagit ställning till en granskningsrapport från Riksrevisionen som handlar om antagningen till polisutbildningen. Beslutet från riksdagen blev att lägga regeringens skrivelse om rapporten till handlingarna. Att lägga något till handlingarna innebär i praktiken att riksdagen avslutar ärendet utan att kräva några nya åtgärder från regeringen. Anledningen till detta är att man anser att Polismyndigheten och regeringen redan har tagit till sig av kritiken och börjat arbeta med att förbättra processen. Alla riksdagspartier i justitieutskottet var helt eniga i detta beslut, och inga partier reserverade sig mot det. Bakgrunden till hela ärendet är att det finns ett politiskt mål om att poliskåren i Sverige ska växa kraftigt för att nå upp till genomsnittet i EU (Europeiska unionen). När fler poliser ska anställas ställs det mycket höga krav på att antagningsprocessen fungerar på ett bra och smidigt sätt. Riksrevisionen, som är en oberoende myndighet med uppdrag att granska hur staten sköter sitt arbete och använder sina pengar, bestämde sig därför för att undersöka om polisens antagning är effektiv. Deras slutsats var tydlig: antagningen är inte så effektiv som den borde vara. En av de viktigaste punkterna i Riksrevisionens kritik handlar om att Polismyndigheten saknar en modern och heltäckande analys av vad polisyrket faktiskt kräver i dagens samhälle. Eftersom en sådan analys saknas, finns det en stor risk att de tester som används vid antagningen mäter fel egenskaper hos den som ansöker. Detta kan i sin tur leda till att man missar personer som skulle bli utmärkta poliser. Riksrevisionen lyfte också fram allvarlig kritik mot hur urvalet går till, eftersom vissa grupper verkar missgynnas av testerna. Till exempel visar granskningen att de fysiska styrketesterna slår oproportionerligt hårt mot kvinnliga sökande. Samtidigt visar det sig att de begåvningstester som görs slår ut en oväntat stor andel av de sökande som har utländsk bakgrund, och man har inte kunnat ge någon tydlig förklaring till varför det är så. Det riktades även kritik mot den så kallade falluckeprincipen. Denna princip innebär att en sökande som misslyckas med ett enda moment i antagningen omedelbart gallras bort, i stället för att man gör en samlad bedömning av personens alla förmågor. Utöver testerna kritiserades också den ekonomiska hanteringen. I dag kan sökande boka tider för prövning året runt, men det är många som inte dyker upp på sina bokade tider. Detta leder till ett stort resursslöseri och kostar staten mycket pengar i onödan. Även om vissa politiker i oppositionen har skrivit motioner, vilket är förslag från riksdagsledamöter, där de kräver snabbare åtgärder mot diskriminering och snedrekrytering, valde ett enigt utskott att avvakta. De litar på att det arbete som Polismyndigheten nu har inlett kommer att ge resultat. För de personer som funderar på att söka till polisutbildningen framöver kommer det här beslutet att få tydliga konsekvenser. Eftersom Polismyndigheten nu ser över hela sin antagningsprocess kan framtida sökande förvänta sig nya typer av kravprofiler och justerade tester. Förhoppningen är att detta ska leda till en mer träffsäker, modern och rättvis process, där rätt personer antas till utbildningen och där statens pengar används på ett mer ansvarsfullt sätt. Regeringen planerar också att se över hur testerna finansieras för att minska problemet med uteblivna sökande.