Riksdagen stoppar nya lagar för gig-jobb och bemanningsföretag

Riksdagen har nyligen fattat beslut om flera förslag som handlar om villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Fokus för debatten låg på fyra specifika områden: uthyrning av arbetstagare genom bemanningsföretag, utstationering av arbetstagare (personer från andra länder som arbetar tillfälligt i Sverige), vilket ansvar huvudentreprenörer har för sina underleverantörer samt arbete via digitala plattformar (ofta kallat gig-jobb). Riksdagen beslutade att avslå samtliga förslag om att ändra lagarna på dessa områden. Det betyder att de lagar och regler som finns i dag kommer att fortsätta gälla precis som vanligt. Bakgrunden till att frågan togs upp är att oppositionen, det vill säga de partier som inte sitter i regeringen, hade lagt fram en rad förslag för att skärpa reglerna. Bland annat ville man förbjuda företag att använda hyrpersonal för arbetsuppgifter som egentligen är varaktiga och permanenta. För de som arbetar via appar, som exempelvis matbud eller förare, krävdes tryggare rättsliga villkor. Dessutom ville oppositionen se hårdare krav på huvudentreprenörer för att stoppa brottslighet, fusk och dåliga villkor på svenska arbetsplatser när utländsk arbetskraft anlitas. Arbetsmarknadsutskottet, den grupp i riksdagen som förbereder beslut om arbetsmarknaden, rekommenderade dock att säga nej till alla dessa förslag. Det främsta argumentet var att den nuvarande lagstiftningen bedöms vara tillräcklig och välavvägd. Utskottet pekade på vikten av den svenska modellen. Den modellen innebär att det är fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna som i första hand ska förhandla fram och komma överens om vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden, i stället för att politikerna i riksdagen ska bestämma allting genom lagstiftning. När det specifikt gäller arbete via digitala plattformar anser utskottet att Sverige bör invänta nya direktiv från EU (Europeiska unionen) innan man skapar egna nationella regler. För de personer som påverkas av beslutet, till exempel gig-arbetare eller anställda inom bemanningsbranschen, innebär detta att ingenting förändras för stunden. Företag kan fortsätta hyra in personal enligt dagens avtal och gig-arbetarnas villkor förblir oförändrade tills framtida regler från EU (Europeiska unionen) eventuellt skrivs in i svensk lag. För stora företag som använder sig av underleverantörer införs inga nya krav på utökat ansvar för hela kedjan av företag. Kritiken mot beslutet har varit skarp från vissa håll. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser att regeringen är alldeles för passiv. De varnar för att brottsligheten på arbetsplatser kommer att fortsätta växa. De menar också att oseriösa företag utnyttjar utländsk arbetskraft för att dumpa lönerna och att dagens regler helt enkelt inte räcker till för att skydda arbetarna. Å andra sidan har företrädare för näringslivet och företagen uttryckt oro för att framtida lagstiftning från EU (Europeiska unionen) kan komma att leda till ökat regelkrångel och tunga administrativa bördor. De stödjer därför riksdagens linje att inte stressa fram nya nationella lagar som kan göra det svårare att driva företag i Sverige. Beslutet stöddes av regeringspartierna och Sverigedemokraterna.