Riksdagen har nyligen fattat beslut om fyra viktiga punkter som rör Sveriges jordbrukspolitik. Beslutet innebär att man avslår, alltså säger nej till, flera förslag från oppositionen. De punkter som beslutet handlar om är jordbrukets konkurrenskraft, livsmedelsstrategin, jordbrukets beredskap och odling av proteingrödor. Majoriteten i riksdagen, som består av de partier som stöder regeringen, menar att det inte behövs några nya särskilda beslut just nu. Deras argument är att det redan pågår mycket arbete för att lösa dessa frågor. De pekar på att det finns nationella planer och att vi samarbetar med andra länder inom EU för att stärka jordbruket. Därför ansåg de att de nya förslagen var överflödiga, vilket betyder att de tyckte att förslagen inte tillförde något nytt som inte redan görs. Detta beslut har dock fått kritik från flera andra partier. Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) har reserverat sig mot beslutet. Att reservera sig betyder att man protesterar och visar att man har en annan åsikt. De här partierna tycker att regeringen gör för lite och att det går för långsamt. När det gäller jordbrukets beredskap handlar det om hur Sverige ska klara av att producera mat om det blir kris eller krig. Socialdemokraterna (S) ville till exempel se tydligare planer för beredskapslager av viktiga saker som behövs för att odla, som gödsel och drivmedel. De menar att vi är för sårbara i dag om något allvarligt skulle hända. En annan punkt gällde odling av proteingrödor. Det handlar om grödor som bönor, ärtor och linser. Både Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) lyfte fram att vi borde odla mer sådant i Sverige. De menar att det är bra för klimatet och gör att vi inte behöver importera lika mycket foder till djuren från andra länder. Det skulle göra svensk matproduktion säkrare. Centerpartiet (C) lyfte särskilt frågan om vatten. De ville se mer stöd till bönder för att bygga dammar för bevattning. Detta för att bönderna ska kunna vattna sina odlingar även när det är torrt, något som kan bli vanligare i framtiden på grund av klimatförändringar. Resultatet av omröstningen blir att inga nya åtgärder utifrån dessa förslag kommer att startas just nu. Det arbete som redan är igång kommer att fortsätta som vanligt. Det innebär att man fortsätter att följa den plan som redan finns för hur svensk mat ska produceras och hur vi ska hantera kriser, utan de extra satsningar som oppositionen bad om.

Den 4 februari 2026 fattade riksdagen ett nytt beslut som rör vuxenutbildningen, ofta kallat komvux. Beslutet innebär att riksdagen säger nej till flera förslag som hade som mål att stärka elevernas rättigheter och öka kontrollen över skolorna. Det handlade specifikt om fyra områden: tillsyn, elevhälsa, läromedel och anpassad utbildning. Bakgrunden till beslutet är att partier i oppositionen (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet) hade lagt fram förslag, så kallade motioner. De ville bland annat att det ska bli hårdare kontroller av privata företag som driver komvux på uppdrag av kommunerna. Detta kallas för utbildning på entreprenad. Skolinspektionen har i sina granskningar visat att det finns allvarliga brister hos många av dessa privata skolor, och att kommunerna ibland har dålig koll på kvaliteten. Ett annat viktigt förslag handlade om elevhälsa. På gymnasiet har elever rätt till skolsköterska och kurator, men på komvux ser det annorlunda ut. Folkhälsomyndigheten har rapporterat att många som studerar på komvux har sämre hälsa än andra grupper, och därför ville oppositionen utreda hur man kan införa elevhälsa även för vuxna studenter. Även frågan om läromedel togs upp. Idag måste många vuxenstuderande betala för sina egna böcker, vilket kan bli dyrt. Förslagen gick ut på att böcker och annat material borde vara gratis för att alla ska ha råd att plugga. Det fjärde området gällde komvux som anpassad utbildning, som riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Här ville man utreda hur dessa studenter ska kunna finansiera sina studier, då det idag kan vara svårt att få ekonomin att gå ihop med olika bidrag. Majoriteten i riksdagen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, röstade dock nej till alla dessa förslag. Deras motivering är att det redan finns lagar och regler som ska se till att utbildningen är bra. De hänvisar också till att regeringen redan har startat vissa utredningar och satsningar som ska lösa problemen på sikt, och att man därför inte behöver rösta igenom dessa specifika förslag just nu. För dig som elev innebär beslutet att det inte sker några omedelbara förändringar. Det finns fortfarande inget krav på att skolan ska ge dig gratis böcker, och tillgången till elevhälsa kommer fortsätta att variera beroende på var du bor. Debatten om kvaliteten på privata skolor och elevernas ekonomi kommer sannolikt att fortsätta, eftersom myndigheter fortfarande pekar på att det finns problem som behöver lösas.

Den 4 februari 2026 fattade riksdagen beslut om att avslå, alltså säga nej till, femtio olika förslag som handlade om vuxenutbildning. Det är utbildningsutskottet som har behandlat frågan i ett betänkande som kallas UbU11. Förslagen, eller motionerna som det heter på riksdagsspråk, kom från partierna i oppositionen (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet). De ville bland annat se större satsningar på utbildningar inom cybersäkerhet och den gröna omställningen för att möta framtidens behov på arbetsmarknaden. Ett annat viktigt område som diskuterades var lärlingsutbildningar och yrkeshögskolan. Oppositionen ville ändra reglerna för att göra det enklare för företag att ta emot lärlingar och öka antalet platser på yrkeshögskolan. Men regeringspartierna (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) tillsammans med Sverigedemokraterna röstade ner dessa förslag. Deras motivering är att det redan finns lagar och regler som fungerar, eller att det pågår utredningar som ser över hur vuxenutbildningen ska bli bättre framöver. Beslutet innebär i praktiken att inga nya stora förändringar sker just nu. De utredningar som pågår om hur komvux (kommunal vuxenutbildning) och yrkeshögskolan ska utvecklas fortsätter enligt plan. Kritiker menar att viktiga behov på arbetsmarknaden riskerar att inte mötas snabbt nog, medan de som röstade för beslutet menar att man måste invänta de pågående analyserna innan man gör om systemet.