Ny lag ska hjälpa fler att få ett hyreskontrakt

Riksdagen har tagit ett nytt beslut som rör den svenska bostadsmarknaden. Beslutet bygger på utredningen Statens offentliga utredningar (SOU) från 2022 och fokuserar på kommunala hyresgarantier. Huvudsyftet med de nya reglerna är att hjälpa hushåll som faktiskt har råd att betala en hyra, men som av olika anledningar ändå nekas ett hyreskontrakt av fastighetsägarna. På dagens bostadsmarknad kan det vara svårt att få ett förstahandskontrakt om man saknar en fast anställning. Även om en person tjänar tillräckligt med pengar genom timvikariat, projektanställningar eller som egenföretagare, väljer många hyresvärdar att säga nej. Detsamma gäller personer som saknar en lång kredithistorik i Sverige. För att lösa detta infördes för flera år sedan ett system med kommunala hyresgarantier. En hyresgaranti innebär att kommunen går in och lovar att betala hyran om hyresgästen mot förmodan inte skulle klara av det. Detta ger hyresvärden en trygghet och gör att fler får chansen till ett eget hem. Problemet med det tidigare systemet var att det byggde på frivillighet. Det var upp till varje enskild kommun att bestämma om de ville erbjuda hyresgarantier eller inte. Eftersom många kommuner valde att avstå fick systemet inte den effekt som staten hade hoppats på, och tillgången till hjälp blev väldigt olika beroende på var i landet man bodde. Genom det första beslutet, punkt ett i betänkandet, får nu regeringen befogenhet att tvinga kommunerna att tillhandahålla dessa hyresgarantier. Det blir alltså obligatoriskt. Man räknar med att detta kommer att minska utestängningen från bostadsmarknaden och motverka hemlöshet, inte minst för utsatta barnfamiljer. I samband med detta införs också nya regler för sekretess. När kommunerna hanterar dessa ärenden kommer de att få tillgång till känsliga uppgifter om personers privatekonomi och historia. För att skydda den personliga integriteten börjar nya sekretessregler gälla från och med 2026-07-01. Det fanns även en andra punkt i beslutet som rörde själva hyresvärdarna. En motion, vilket är ett förslag från en eller flera riksdagsledamöter, krävde att staten skulle införa regler för vilka krav en hyresvärd får ställa på en ny hyresgäst. I dagsläget är det vanligt att hyresvärdar kräver att den sökande ska ha en inkomst som är tre eller fyra gånger så hög som hyran. Riksdagen valde dock att rösta nej till detta förslag. Det betyder att fastighetsägare och hyresvärdar kommer att behålla rätten att själva bestämma sina egna villkor för vem de godkänner som hyresgäst. Beslutet har väckt reaktioner och kritik från flera håll i politiken. Både Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) reserverade sig mot att den andra punkten röstades ner. De anser att det finns en stor risk för att de kommunala hyresgarantierna inte kommer att fungera i praktiken om man inte också begränsar hyresvärdarnas krav. Om en hyresvärd fortsätter att ställa orimligt höga inkomstkrav hjälper det kanske inte att kommunen erbjuder en garanti. Därför vill Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) se lagstiftning som sätter rimliga gränser för dessa krav. Vidare har även Socialdemokraterna (S) ställt sig kritiska till regeringens hantering av frågan. Trots att Socialdemokraterna (S) stödjer att hyresgarantierna görs obligatoriska, anser de att det har tagit för lång tid. Både Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) påpekar att utredningen var färdig redan för fyra år sedan och att regeringen därmed har dröjt för länge med att agera på ett samhällsproblem.