Riksdagen kräver nya regler för stöd till anställning

Riksdagens arbetsmarknadsutskott har behandlat en viktig fråga som rör hur personer med funktionsnedsättning bäst ska få hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Debatten och de beslut som har tagits grundar sig i en allvarlig kritik från Riksrevisionen. I sin rapport pekade Riksrevisionen på flera brister i hur Arbetsförmedlingen utför sitt uppdrag för just denna målgrupp. Bakgrunden till beslutet Enligt Riksrevisionens rapport tar det i genomsnitt alldeles för lång tid för Arbetsförmedlingen att upptäcka och slå fast att en arbetssökande har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Dessutom konstaterades det att det stöd som erbjuds ofta inte är tillräckligt anpassat efter varje enskild individs behov. Detta är ett stort problem, särskilt eftersom arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är oroväckande hög. Riksdagen anser därför att det nuvarande sättet att arbeta inte fungerar som det ska och att förändringar måste till. Riksdagens beslut och tillkännagivande Vid omröstningen hanterades flera punkter, men två av dem var i fokus. Den första punkten rörde själva rapporten från Riksrevisionen. Där valde riksdagen att avslå kraven på omedelbara extra åtgärder och lade regeringens svar till handlingarna. Man ansåg att regeringen redan har börjat arbeta med frågan, bland annat genom att skjuta till pengar i budgeten och genom att starta utredningar som rör det statliga bolaget Samhall. Den andra punkten innebar dock en skarpare åtgärd. Riksdagen röstade igenom ett så kallat tillkännagivande, vilket fungerar som en direkt uppmaning från riksdagen till regeringen. Uppmaningen innebär att regeringen måste se över förordningen som handlar om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning. Målet är att göra regler kring bland annat lönebidrag mycket tydligare och mer förutsägbara. Lönebidrag är en summa pengar som en arbetsgivare kan få från staten för att anställa en person som behöver extra stöd. Genom att göra reglerna bättre hoppas man kunna ge arbetsgivare starkare skäl att anställa fler ur denna grupp. Förslaget om ett tillkännagivande stöddes av en majoritet i riksdagen, bland annat drivet av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Kritik från oppositionen Trots att beslutet om en översyn röstades igenom, finns det partier som tycker att åtgärderna är för svaga och går för långsamt. Socialdemokraterna krävde i en reservation att regeringen omedelbart borde tvinga Arbetsförmedlingen att halvera sina väntetider under året 2026. Vidare lyftes kritik mot att det i dagsläget saknas tillräckligt med resurser för att arbetssökande ska kunna få träffa personal på riktigt, alltså på fysiska möten, och att de sökande inte får en fast person att ha kontakt med. En annan viktig del av kritiken handlar om själva lönebidragen. Sverigedemokraterna framhöll att taket för hur stort lönebidraget får vara måste höjas. Om lönebidraget inte ökar i samma takt som lönerna i samhället ökar, blir det till slut inte ekonomiskt hållbart för företag att använda sig av stödet. Vad innebär detta för de som berörs? För personer med funktionsnedsättning som letar efter arbete betyder detta beslut att riksdagen har uppmärksammat problemen med dagens system. Om regeringens översyn leder till bättre regler och högre lönebidrag, kommer det sannolikt att bli mer attraktivt för arbetsgivare att anställa. På lång sikt kan det ge fler personer chansen att få ett jobb. Men eftersom regeringen först måste utreda hur regelverket ska ändras, kommer det troligen att dröja innan de arbetssökande märker av någon stor skillnad i sin direkta kontakt med Arbetsförmedlingen.