Så fördelas miljarderna till bostäder och konsumenter nästa år

Riksdagens civilutskott har nu sagt sitt om hur statens pengar ska användas när det gäller samhällsplanering, bostäder och konsumentfrågor för år 2026. Detta rör det som kallas för utgiftsområde 18 i statens budget. Totalt handlar det om cirka 1,8 miljarder kronor som ska fördelas till olika myndigheter och insatser. Utskottet har valt att ställa sig bakom regeringens förslag och säger därmed nej till de alternativa budgetförslag som oppositionspartierna har lagt fram. En stor del av pengarna går till Boverket, som är den myndighet som ansvarar för samhällsplanering, byggande och boende. I budgeten för 2026 får Boverket ökade resurser för att kunna arbeta mer med civil beredskap. Det handlar om att samhället ska fungera även vid kriser eller krig, vilket är en fråga som blivit allt viktigare i omvärldsläget. Boverket får också pengar för att arbeta med ett nytt system för hur nyanlända personer ska bosätta sig i Sverige samt för att kontrollera intyg för bostadsrättsföreningar. En annan myndighet som får en central roll i budgeten är Lantmäteriet. De ansvarar för kartor och fastighetsgränser i Sverige. Här görs en särskild satsning för att öka säkerheten. Lantmäteriet ska få mer pengar för att kunna göra noggrannare identitetskontroller när någon ansöker om lagfart, det vill säga beviset på att man äger en fastighet. Syftet med detta är att försvåra för kriminella gäng att använda fastighetsaffärer för att tvätta pengar eller bedriva olaglig verksamhet. Det handlar också om att ha bättre kontroll över utländska köp av fastigheter i Sverige. Inom området konsumentpolitik föreslås Konsumentverket få mer pengar för att bland annat granska farliga produkter och använda ny teknik som artificiell intelligens för att effektivisera sitt arbete. Det är också avsatt medel för att följa matprisernas utveckling, en fråga som påverkar många hushålls ekonomi. Det finns dock en tydlig politisk oenighet kring budgeten. Oppositionspartierna, som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, har i sina egna förslag velat se andra prioriteringar. Flera av dessa partier har velat satsa mer pengar på att bygga bort bostadsbristen, särskilt genom stöd till att bygga billiga hyresrätter och studentbostäder. De har också velat se mer pengar till energieffektivisering, det vill säga att göra hus mer klimatsmarta så att de drar mindre el. Eftersom regeringen har stöd av en majoritet i utskottet, har dessa förslag röstats ner. Oppositionspartierna har därför lämnat så kallade särskilda yttranden där de förklarar hur de hellre hade velat använda pengarna. Utöver budgeten har utskottet även behandlat frågor om sjöfylleri. Det har funnits förslag från enskilda politiker om att se över reglerna för alkoholgränsen på sjön. Idag är gränsen 0,2 promille för att köra vissa båtar, vilket är samma gräns som för bilkörning. Utskottet anser att den nuvarande lagen fungerar bra och att det inte behövs någon ny utredning eller ändring av reglerna. Därför föreslås att riksdagen ska avslå dessa förslag. Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstagande att regeringens linje ligger fast. Det blir färre statliga bidrag för att bygga nya hyresrätter jämfört med tidigare år, men mer fokus på säkerhet, kontroll och beredskap inom bostads- och fastighetssektorn. Det slutgiltiga beslutet tas av riksdagen den 10 december.