Riksdagen säger nej till höjda skadestånd – väntar på ny lag

Riksdagen har beslutat att avslå, alltså säga nej till, sex olika förslag som handlade om att förbättra rätten till skadestånd för brottsoffer. Skadestånd är den ekonomiska ersättning en gärningsperson betalar till offret. Besluten rör bland annat ersättning vid sexualbrott, stöd till anhöriga och hur pengarna ska betalas ut. Bakgrunden till beslutet är att riksdagen anser att det redan gjorts stora förändringar nyligen. År 2022 infördes nya regler som höjde nivåerna på ersättningen för kränkning. Utskottet, som förbereder besluten, menar att man måste ge dessa nya lagar tid att fungera innan man ändrar dem igen. Gällande förslaget om höjda skadestånd vid sexualbrott menar man att nivåerna redan har fördubblats genom den tidigare lagen. Ett annat viktigt område som diskuterades var problemet med att brottsoffer ofta inte får sina pengar, trots att de har rätt till dem enligt dom. Här hänvisar riksdagen till att regeringen just nu arbetar med ett nytt förslag som ska presenteras i mars 2026. Det förslaget ska fokusera på att göra det enklare för brottsoffer att få betalt, till exempel genom att Kronofogden får fler verktyg. Beslutet fick kritik från bland annat Centerpartiet. De anser att anhöriga till personer som dödats borde få bättre ersättning direkt, liknande systemet i Norge. De pekar också på att många offer från terrorattacken på Drottninggatan fortfarande väntar på sina pengar och att systemet är för långsamt. Frågan om så kallat solidariskt skadestånd togs också upp. Det innebär att om flera personer begår ett brott tillsammans, kan en av dem tvingas betala hela skadeståndet själv. Kritiker menar att detta kan göra det svårt för unga att lämna ett kriminellt liv eftersom de hamnar i stor skuld. Riksdagen valde dock att behålla reglerna som de är för att säkerställa att brottsoffret alltid får sin ersättning.