Riksdagen säger nej till skärpta regler för konkurser

Riksdagen har beslutat att inte gå vidare med förslag om att skärpa reglerna kring konkurser. Beslutet gäller punkt 19 i civilutskottets betänkande och handlar om hur man ska hantera oseriösa företag och skydda privatpersoner mot falska konkursansökningar. Två partier hade lämnat in förslag, så kallade motioner, för att ändra lagen. Socialdemokraterna (S) ville se krafttag mot vad man kallar taktiska konkurser. Det innebär att företagare sätter sitt bolag i konkurs med flit för att slippa betala skulder, skatter eller löner till anställda. Detta beskrivs ofta som en del av arbetslivskriminalitet, där staten får gå in och betala lönerna istället via den statliga lönegarantin. Centerpartiet (C) fokuserade på problemet med identitetsstölder. Det har hänt att privatpersoner blivit försatta i personlig konkurs för att någon annan har skickat in en falsk ansökan i deras namn. C ville därför införa striktare krav på identitetskontroll, till exempel att tingsrätten alltid ska kontrollera om det finns en polisanmälan om kapad identitet. Majoriteten i riksdagen valde dock att rösta nej till dessa förslag. Utskottet motiverade sitt beslut med att regeringen redan arbetar aktivt mot arbetslivskriminalitet genom olika strategier och att det inte behövs fler åtgärder från riksdagen just nu. När det gäller risken för falska konkursansökningar anser majoriteten att de nuvarande reglerna, där man kan använda digitala underskrifter och där identitetskapning är ett brott, ger ett tillräckligt skydd. Beslutet innebär att det i nuläget inte kommer några nya lagar för att specifikt stoppa taktiska konkurser eller öka kontrollerna vid personliga konkursansökningar.