Inget nytt registreringskrav för stiftelser riksdagen avvaktar utredning

Riksdagen har nyligen behandlat ett beslut som kallas för associationsrätt. Associationsrätt är det område inom lagen som handlar om regler för olika typer av organisationer, till exempel aktiebolag, föreningar och stiftelser. Ett av de förslag som diskuterades mest var reglerna kring hur en stiftelse bildas och om det ska ställas hårdare krav på registrering. En stiftelse skiljer sig från ett vanligt företag. Medan ett företag ägs av personer, äger en stiftelse sig själv. Pengarna i stiftelsen styrs i stället av ett dokument som berättar vad pengarna ska användas till. Det kan handla om allt från att dela ut pengar till välgörenhet till att bevara gamla byggnader. Eftersom en stiftelse inte har några ägare är det viktigt att det finns regler som ser till att pengarna sköts på rätt sätt. Ett förslag lämnades in till riksdagen om att ändra stiftelselagen. Förslaget handlade om att införa ett strikt krav på obligatorisk registrering som ett villkor för att överhuvudtaget få bilda en stiftelse. Syftet med detta förslag var att skapa mer ordning och framför allt mer insyn i vilka stiftelser som finns och vad de gör. Dessutom fanns det ett förslag om att det ska bli enklare att ombilda, alltså göra om, en stiftelse till ett vanligt aktiebolag. Vänsterpartiet var det parti som tydligast stöttade förslaget om registreringskrav. De lämnade in en formell reservation, vilket betyder att de reserverar sig mot majoritetens åsikt. Vänsterpartiet menar att de lagar vi har i dag brister när det gäller transparens, alltså att det är svårt att få insyn i verksamheten. Deras stora oro är att stiftelser, på grund av bristen på insyn, kan användas som verktyg för ekonomisk brottslighet. Det skulle till exempel kunna handla om att personer gömmer pengar i stiftelser för att slippa betala skatt eller för att dölja tillgångar som kommer från brott. Vänsterpartiet anser att en tvingande registrering är ett nödvändigt steg för att stoppa denna typ av brottslighet. Trots kritiken och oron för ekonomisk brottslighet beslutade riksdagen att avslå förslaget. Majoriteten, som bestod av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, valde att rösta nej. Anledningen till deras nej är dock inte att de ignorerar problemet. De pekar i stället på att frågor som handlar om ändringar i stiftelselagen redan utreds och förbereds inom Regeringskansliet. Regeringskansliet är den del av staten som hjälper regeringen att ta fram nya lagar. Majoriteten i riksdagen anser att det är fel att införa nya lagar nu, innan regeringens utredning är helt klar. De menar att det är bättre att avvakta så att framtida lagändringar blir genomtänkta och hänger ihop med andra lagar. Vad betyder då detta beslut i praktiken? För de som driver stiftelser, eller som planerar att starta en ny stiftelse, innebär beslutet att ingenting förändras i närtid. De nuvarande reglerna gäller precis som tidigare. Den som vill starta en stiftelse behöver alltså inte anpassa sig till några nya krav på obligatorisk registrering just nu. Sammanfattningsvis visar debatten att det finns en enighet om att ekonomisk brottslighet måste bekämpas, men att åsikterna går isär om hur och när lagarna ska ändras. Vänsterpartiet vill agera snabbt med nya krav på registrering för stiftelser för att öka insynen, medan regeringspartierna och Sverigedemokraterna väljer att vänta in en större helhetslösning från regeringens pågående arbete. Den som är intresserad av hur reglerna för stiftelser kommer att se ut i framtiden får därmed fortsätta att följa de förslag som regeringen förväntas lägga fram längre fram.