Riksdagen röstar nej till skärpta regler för företagande

Riksdagen har tagit ett samlat beslut om att inte införa nya skärpta regler för företagande och aktiebolag i Sverige. Beslutet grundar sig i en diskussion om hur man bäst balanserar två viktiga samhällsintressen: att göra det enkelt för laglydiga medborgare att starta och driva företag, och att samtidigt förhindra att organiserad brottslighet använder företagsformer för att begå brott. Under den senaste tiden har debatten om ekonomisk brottslighet vuxit. Många kriminella nätverk använder bolag som verktyg för att tvätta pengar och genomföra avancerade bedrägerier. Som ett svar på detta har flera myndigheter, bland annat Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten, fått nya uppdrag. Dessutom har riksdagen tidigare röstat igenom nya lagar. Exempelvis trädde nya regler för personlig inställelse i kraft under 2025, och den 2026-01-01 infördes strängare bestämmelser kring näringsförbud. Näringsförbud innebär att en person under en viss tid inte får driva företag. Det aktuella beslutet handlade om fyra specifika förslag som diskuterats flitigt: För det första gällde det aktiekapitalet. För att starta ett aktiebolag i Sverige krävs det i dag att man har ett kapital på 25 000 kronor. Det fanns förslag om att höja denna summa för att göra det dyrare och krångligare för kriminella att starta bolag i syfte att begå brott. Riksdagen röstade nej till detta och behåller gränsen på 25 000 kronor. För det andra handlade det om revisionsplikten. Revisionsplikt innebär att ett företag måste anlita en oberoende revisor, alltså en expert, som granskar företagets ekonomi. Sedan flera år tillbaka är små aktiebolag befriade från detta krav. Riksdagen valde att avslå förslagen om att återinföra detta krav för fler bolag. För det tredje avslogs förslag om att ge Bolagsverket mer pengar och utökade möjligheter för att förebygga brott. Slutligen röstade riksdagen nej till förslag om att utöka antalet brott som kan leda till näringsförbud samt nej till att Sverige ska driva på för ett gemensamt register över näringsförbud inom hela Europeiska unionen (EU). Regeringspartierna, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna röstade för att avslå förslagen. Deras huvudsakliga argument är att laglydiga och seriösa entreprenörer inte ska belastas med mer pappersarbete och högre kostnader. De anser att det måste finnas en hög tillgänglighet för vanliga människor att kunna förverkliga sina affärsidéer. Samtidigt menar de att de nya lagarna som redan har börjat gälla, eller nyligen trätt i kraft, måste få tid att fungera och utvärderas innan man beslutar om ytterligare krav. De tror att de nuvarande kontrollerna räcker för att stoppa oseriösa aktörer i tid. Oppositionen, bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet, är av en helt annan åsikt och riktade skarp kritik mot beslutet. De menar att dagens regler har alltför stora kryphål som utnyttjas av den organiserade brottsligheten. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet argumenterar för att ett lågt aktiekapital kombinerat med avsaknad av oberoende granskning gör det riskfritt för gängkriminella att starta företag. Centerpartiet lyfte särskilt fram vikten av ett gemensamt register i EU, eftersom de menar att brottslingar annars enkelt kan flytta sin kriminella verksamhet över landets gränser. Sammanfattningsvis landar beslutet i att nuvarande reglering ligger fast. Framtiden får utvisa huruvida de redan genomförda ändringarna kommer att minska företagens roll i den ekonomiska brottsligheten, eller om ytterligare skärpningar kommer att krävas längre fram i tiden.