Riksdagen stoppar nya regler om lån och sena betalningar

Riksdagen har nyligen tagit beslut om en rad olika frågor som rör konsumenters rättigheter och företags villkor. Besluten rör motioner för året 2025. Två av de mest debatterade förslagen handlade om att införa strängare regler kring fullmakter för att motverka ekonomiskt våld, samt att tvinga stora företag att betala sina underleverantörer snabbare. Riksdagen valde dock att rösta nej till båda dessa förslag. Här går vi igenom vad förslagen innebar, varför de röstades ned och vilken kritik beslutet har fått. Det första uppmärksammade förslaget rörde krav på skriftliga fullmakter. En fullmakt är ett intyg som ger en person rätt att företräda en annan person, till exempel för att skriva under avtal eller ta lån. Problemet i dag är att lån och andra ekonomiska åtaganden ibland görs i andras namn mot deras vilja. Detta är en vanlig form av ekonomiskt våld och drabbar ofta personer i våldsamma relationer. Förslaget som debatterades i riksdagen handlade om att införa tydliga krav på att sådana fullmakter måste vara skriftliga eller ha en hög digital säkerhet, för att göra det svårare för bedragare och förövare. Det andra förslaget handlade om betalningstider i näringslivet. Många stora företag använder i dag sin makt för att tvinga fram långa betalningstider när de köper varor eller tjänster från mindre företag. Det betyder att småföretagaren får vänta länge på att få betalt för sitt arbete. Detta skapar svåra problem eftersom små företag ofta är beroende av att få in pengar snabbt för att kunna betala ut löner och betala sina egna räkningar. Förslaget gick ut på att införa regler för att tvinga fram kortare betalningstider och på så sätt skydda små företag. Trots att många är överens om att problemen är allvarliga, valde riksdagen att avslå förslagen. Anledningen är att riksdagen anser att arbete redan pågår för att lösa problemen, vilket gör att man inte vill införa nya svenska lagar just nu. När det gäller fullmakter och ekonomiskt våld väntar man på att regeringen ska presentera en utredning om hur formkraven vid lån kan förbättras. När det gäller betalningstider hänvisade riksdagen till att Europeiska unionen (EU) just nu arbetar med att ta fram gemensamma regler mot sena betalningar som ska gälla i alla medlemsländer. Beslutet att vänta med nya regler har mött stark kritik. Socialdemokraterna (S), som var drivande i frågan om skriftliga fullmakter, betonar att väntetiden är farlig. De menar att avsaknaden av formkrav gör att offer för ekonomiskt våld förblir helt oskyddade under tiden som regeringen utreder frågan. Även beslutet om betalningstider har fått kritik från både småföretagarorganisationer och oppositionspartier. De anser att avslaget tillåter stora företag att fortsätta utnyttja sina underleverantörer som gratis banker. Kritiken handlar om att många mindre företag riskerar att gå i konkurs om de måste vänta i flera år på att Europeiska unionen (EU) ska fatta ett beslut och att nya regler ska börja gälla. Sammanfattningsvis innebär beslutet att inga nya nationella regler kommer att införas direkt. De personer och företag som påverkas av ekonomiskt våld och långa betalningstider får ställa in sig på att invänta resultaten av de pågående utredningarna på regeringsnivå och inom Europeiska unionen (EU). Oppositionen, bestående av Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP), reserverade sig mot besluten och ville se mer omedelbar handling.