Nya regler stoppar företag från att ärva jordbruksmark fritt

Riksdagen har beslutat att införa skärpta regler i den svenska jordförvärvslagen. Syftet med detta beslut är att täppa till ett juridiskt kryphål som har gjort det möjligt för företag och stiftelser att ta över jordbruksmark utan att behöva ansöka om statligt tillstånd. Lagändringen, som träder i kraft 2027-01-01, har stöd av samtliga partier i riksdagen. För att förstå bakgrunden till beslutet måste man först veta varför jordförvärvslagen finns. Denna lag är till för att reglera vem som får köpa och äga lantbruksegendomar, alltså skog och jordbruksmark. Ett av lagens huvudsakliga syften är att upprätthålla en balans mellan å ena sidan fysiska personer (vanliga privatpersoner) och å andra sidan juridiska personer (vilket är ett samlingsnamn för aktiebolag, stiftelser, kommuner och liknande organisationer). Genom att hålla denna balans vill staten främja att människor faktiskt bor och arbetar på landsbygden, snarare än att stora företag köper upp all mark som en ren investering. Tidigare har huvudregeln varit att juridiska personer måste söka ett förvärvstillstånd, ett sorts godkännande, för att få köpa lantbruksmark. Men det har funnits viktiga undantag. Ett sådant undantag har varit om ett företag eller en stiftelse har fått marken genom ett testamente när någon har dött, eller om marken har kommit från Allmänna arvsfonden. I dessa specifika fall har det inte krävts något tillstånd. En statlig utredning visade nyligen att detta undantag har lett till att företags och stiftelsers ägande av mark har ökat. De har alltså kunnat utöka sina markinnehav genom testamenten på ett sätt som riskerar att rubba den tänkta balansen på sikt. Det är detta kryphål som riksdagen nu har valt att stänga. När de nya reglerna börjar gälla måste företag och organisationer alltid söka ett tillstånd, även om de har ärvt marken genom ett testamente. Lagen säger att denna ansökan måste göras senast inom tre månader från det att överlåtelsen skedde. Om organisationen struntar i att ansöka om tillstånd inom denna tid, eller om myndigheterna beslutar att avslå ansökan, blir övertagandet av marken ogiltigt. Även om alla riksdagens partier (Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet) var rörande överens om att lagändringen är nödvändig, har förslaget inte varit helt fritt från kritik under den process som ledde fram till beslutet. Kritiken har framför allt handlat om två saker. För det första har vissa experter påpekat att skärpningen begränsar den så kallade testationsfriheten. Testationsfrihet är en princip som innebär att en person ska ha rätt att fritt bestämma vad som ska hända med tillgångarna efter döden. Genom att staten nu kan säga nej till att en stiftelse tar över marken, inskränks denna rättighet. För det andra har det uttryckts en oro för hur detta kommer att påverka stiftelser som arbetar med bra saker för samhället. Till exempel finns det organisationer som fokuserar på naturvård, miljöskydd eller vetenskaplig forskning kring skog och mark. Många människor väljer att testamentera sin mark till just sådana stiftelser för att skydda naturen för framtiden. De nya kraven kan göra det mer komplicerat och osäkert för dessa stiftelser att faktiskt kunna ta emot marken. Trots denna oro ansåg riksdagen att fördelarna med att skydda ägarbalansen på den svenska landsbygden vägde tyngre än nackdelarna. Resultatet är alltså att regelverket blir betydligt stramare från och med år 2027.