225 miljarder till försvaret – så satsar Sverige inför framtiden

Riksdagen har nu fattat ett stort och viktigt beslut om hur mycket pengar Sverige ska satsa på trygghet och säkerhet inför år 2026. Det handlar om det som kallas för utgiftsområde 6, vilket täcker både det militära försvaret och samhällets krisberedskap. Summan som har klubbats igenom är enorm – cirka 225 miljarder kronor enbart för år 2026. Men varför satsar vi så mycket pengar, och vad ska de egentligen användas till? För att förstå beslutet måste man titta på omvärlden. Vi lever i en tid där säkerhetsläget har försämrats, inte minst på grund av kriget i Ukraina. Dessutom är Sverige nu medlem i försvarsalliansen Nato. Detta ställer helt nya krav på oss. Vi måste kunna försvara vårt eget land, men också ha förmågan att hjälpa våra allierade om det skulle behövas. Därför har riksdagen sagt ja till regeringens förslag att öka anslagen rejält. Sveriges totalförsvar består av två delar: det militära försvaret och det civila försvaret. Det militära försvaret handlar om Försvarsmakten – soldater, stridsvagnar, flygplan och fartyg. En stor del av pengarna går till att köpa in ny materiel och rusta upp den vi redan har. Riksdagen har godkänt investeringsplaner som sträcker sig ända fram till år 2037. Det betyder att man planerar långsiktigt för att bygga upp en starkare försvarsmakt under många år framöver. Ett konkret exempel som nämns i beslutet gäller artillerisystemet Archer. Det är ett av världens mest avancerade artilleripjäser. Regeringen har nu fått tillstånd att sälja nytillverkade Archer-system till Lettland och även låna ut befintliga system dit. Det är ett sätt att samarbeta med våra grannländer och stärka försvaret runt Östersjön. Den andra delen är det civila försvaret. Det handlar om samhällets motståndskraft. Om det blir krig eller en stor kris måste vardagen fortfarande fungera så bra som möjligt. Vi behöver el, vatten, mat, sjukvård och fungerande transporter. Här har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en viktig roll. Riksdagen har godkänt investeringar för att stärka krisberedskapen mellan 2026 och 2028. Det handlar också om att stärka cybersäkerheten, alltså skyddet mot datorintrång och cyberattacker som kan slå ut viktiga system. Myndigheter som FRA (Försvarets radioanstalt) får en större roll i att skydda Sverige digitalt. Ett annat beslut handlar om logistik, alltså hur man flyttar och lagrar utrustning och förnödenheter. Försvarsmaktens logistik ska lokaliseras till Stockholms län för att bli mer effektiv. Men att bygga upp ett försvar tar tid och är inte problemfritt. I rapporten framkommer det att det finns utmaningar. Det är brist på personal inom vissa nyckelområden, och det är svårt att få tag på all den utrustning som behövs snabbt eftersom efterfrågan i världen är så stor. Priserna på material har gått upp och det är kö till fabrikerna som tillverkar vapen och fordon. För dig som är ung är detta beslut extra relevant eftersom det påverkar framtidens arbetsmarknad och plikttjänstgöring. Fler kommer att behövas inom försvaret, både som anställda soldater och genom värnplikt. Dessutom återinförs civilplikt inom vissa områden, som till exempel räddningstjänst och elförsörjning. Det innebär att fler medborgare kan bli kallade att hjälpa till om krisen eller kriget kommer. Sammanfattningsvis visar beslutet att Sverige tar säkerheten på största allvar. Genom att satsa 225 miljarder kronor vill man se till att vi har ett starkt militärt skydd och ett robust samhälle som klarar av svåra påfrestningar, oavsett vad som händer i omvärlden.