Hundratals miljarder till försvaret och krisberedskapen – så används pengarna

Riksdagen har nu fattat beslut om hur mycket pengar som ska gå till Sveriges försvar och samhällets krisberedskap under år 2026. Det handlar om enorma summor. Totalt har riksdagen bestämt att utgiftsområdet får kosta cirka 225 miljarder kronor bara under nästa år. Dessutom har regeringen fått tillåtelse att binda upp staten för framtida utgifter på över 340 miljarder kronor. Det här är en historisk satsning som påverkar hela samhället, och det finns flera anledningar till att beloppen är så höga just nu. Bakgrunden till de stora satsningarna är det försämrade säkerhetsläget i världen, kriget i Ukraina och Sveriges medlemskap i försvarsalliansen Nato. Målet är att Sverige ska ha en starkare förmåga att försvara sig mot väpnade angrepp, men också att samhället ska fungera även om det blir krig eller kris. Det här kallas för totalförsvar och består av två delar: det militära försvaret och det civila försvaret. Det militära försvaret handlar om Försvarsmakten, alltså soldater, vapen, flygplan och fartyg. I det nya beslutet ingår bland annat en viktig affär som rör artillerisystemet Archer. Det är en sorts högteknologisk kanon på hjul som kan skjuta väldigt långt med stor precision. Riksdagen har gett regeringen grönt ljus att sälja 18 nytillverkade Archer-system och dessutom låna ut upp till fyra befintliga system till Lettland. Att hjälpa Lettland är en del av att stärka säkerheten i vårt närområde och samarbeta med våra allierade inom Nato. Pengarna ska också gå till att köpa in ny materiel, alltså utrustning, för många år framöver. Det tar ofta lång tid att tillverka avancerade vapensystem, så därför måste man beställa dem långt i förväg. Beslutet innebär också att Försvarsmaktens logistikverksamhet i Stockholmsområdet kan flyttas för att fungera bättre. Den andra delen är det civila försvaret. Det handlar om att göra samhället robust. Om vi drabbas av krig eller en stor kris måste elen fortfarande fungera, sjukhusen måste kunna våda skadade, och det måste finnas mat och rent vatten. Här ingår också cybersäkerhet, alltså skydd mot dataattacker, och psykologiskt försvar som handlar om att stå emot desinformation och falska nyheter. Riksdagen har godkänt planer för hur vi ska investera i krisberedskapen fram till 2028. Samtidigt som pengarna rullar in finns det utmaningar. Rapporten från försvarsutskottet visar att uppbyggnaden av försvaret inte har gått så snabbt som man planerat. Det beror bland annat på att det är svårt att få tag på personal och att det råder brist på material i världen eftersom många länder rustar upp samtidigt. Dessutom har Sverige skänkt mycket utrustning till Ukraina för att hjälpa dem i kriget mot Ryssland. Det är något som både regeringen och riksdagen tycker är nödvändigt, även om det tillfälligt minskar den svenska försvarsmaktens egna resurser. Sammanfattningsvis innebär beslutet att Sverige fortsätter att rusta upp i snabb takt. För dig som är ung innebär det att frågor om värnplikt, hemberedskap och säkerhet kommer att vara aktuella under lång tid framöver. Tanken med alla dessa miljarder är att skapa ett så starkt försvar att ingen vågar angripa Sverige, och att vi ska klara oss om det värsta ändå skulle hända.