Riksdagen klubbar miljardsatsning på försvaret och Archer-affär

Nu har riksdagens försvarsutskott sagt sitt om hur Sveriges försvar ska finansieras och organiseras inför år 2026. Det är ett beslut som handlar om vår gemensamma trygghet och det rör sig om historiskt stora summor pengar. Totalt har utskottet godkänt regeringens förslag att lägga cirka 225 miljarder kronor på försvaret och samhällets krisberedskap bara under nästa år. För att förstå omfattningen kan man tänka på att detta är en av de största utgiftsposterna i hela statsbudgeten och en tydlig signal om det allvarliga säkerhetsläget i världen. Beslutet delas upp i två huvuddelar: det militära försvaret och det civila försvaret. Det militära försvaret handlar om Försvarsmakten, soldater, vapen och övningar. Det civila försvaret handlar om att samhället ska fungera även om det blir krig eller kris. Det rör sig om allt från sjukvård och räddningstjänst till att vi ska ha tillgång till rent vatten och el. I beslutet godkände utskottet en investeringsplan för krisberedskap som sträcker sig fram till 2028. Det är en riktlinje för hur myndigheter ska investera för att göra samhället mer robust och tåligt mot störningar. En intressant och viktig detalj i budgetarbetet är något som kallas för beställningsbemyndiganden. Eftersom det tar väldigt lång tid att bygga exempelvis stridsflygplan, ubåtar eller avancerade radarsystem, kan man inte bara betala och få varan direkt över disk. Staten måste kunna skriva kontrakt idag på saker som levereras och betalas om flera år. Därför har riksdagen gett regeringen tillåtelse att binda upp staten för utgifter på upp till 341 miljarder kronor framöver. Det är ett sätt att garantera att försvaret kan planera långsiktigt ända fram till år 2037 när det gäller viss materiel. Ett specifikt vapensystem som nämns i beslutet är Archer. Det är ett mycket avancerat artillerisystem, som i princip är en kraftfull kanon monterad på en lastbil för att snabbt kunna skjuta och sedan flytta på sig. I det här beslutet har regeringen fått grönt ljus att göra en affär med grannlandet Lettland. Det innebär att Sverige får sälja 18 nytillverkade Archer-system till Lettland, och dessutom hyra ut fyra befintliga system som svenska försvaret har idag. Detta är en del i att stärka säkerheten i hela Östersjöregionen. Förutom vapen och pengar har man också bestämt var viktiga delar av verksamheten ska finnas. Utskottet godkände att Försvarsmaktens logistik ska lokaliseras till Stockholms län. Logistik handlar om hur man transporterar, lagrar och fördelar allt materiel som behövs, vilket är en avgörande del för att ett försvar ska fungera i praktiken. Beslutet i utskottet var dock inte helt enigt på alla punkter. Även om partierna är överens om att försvaret behöver mer pengar, fanns det olika åsikter om exakt hur allt ska styras och fördelas. Det finns till exempel en reservation från Socialdemokraterna när det gäller vissa organisationsfrågor, och andra partier som Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har lämnat särskilda yttranden. Men i det stora hela ställde sig utskottet bakom regeringens förslag och sa nej till de alternativa förslag som andra partier hade lagt fram i sina motioner. Sammanfattningsvis innebär beslutet att Sverige fortsätter att rusta upp i snabb takt. Det handlar om att kunna försvara Sverige, men också om att leva upp till kraven som ställs på oss som medlemmar i Nato och att kunna fortsätta stödja Ukraina. Genom att godkänna både budgeten för 2026 och planerna som sträcker sig långt in i framtiden, har politiken lagt rälsen för hur det svenska totalförsvaret ska utvecklas under många år framöver.