Riksdagen säger nej till hårdare granskning av civila försvaret

Riksdagen har nyligen fattat ett viktigt beslut som handlar om Sveriges civila försvar. Det civila försvaret är den del av samhället som måste fungera även under svåra kriser eller om det skulle bli krig. Det handlar till exempel om att se till att det finns fungerande sjukvård, räddningstjänst, el och trygg tillgång till rent vatten. Beslutet som togs i riksdagen rör två specifika förslag, punkt ett och punkt åtta, som båda handlar om hur staten ska styra och följa upp arbetet med detta försvar i framtiden. Allt detta bygger från början på en detaljerad granskningsrapport från Riksrevisionen. Riksrevisionen är en statlig myndighet vars uppdrag är att granska vad staten gör med våra skattepengar och om arbetet bedrivs på ett effektivt sätt. Deras rapport visade tydligt att uppbyggnaden av Sveriges civila försvar mellan åren 2015 och 2024 har fungerat ganska dåligt. Arbetet har beskrivits som både otydligt och ineffektivt. Rapporten pekade på att det har saknats en klar statlig styrning. Det fanns inga konkreta och mätbara mål att sträva efter, och det saknades dessutom ekonomiska medel som var direkt avsatta och öronmärkta för just det här viktiga arbetet. Riksrevisionen kritiserade också att staten varit passiv och inte gett tydliga uppdrag och mandat till varken privata företag eller andra berörda myndigheter. När regeringen fick ta del av denna kritik höll de med om en del av den. Men i sitt svar till riksdagen förklarade de att de anser att de redan har rättat till de allra flesta av dessa brister. Regeringen menar att den struktur som kom på plats under år 2022 löser mycket av det som Riksrevisionen klagade på. Vidare anser regeringen att den nuvarande försvarsplanen, som gäller för åren 2025 till 2030, är fullt tillräcklig för att möta framtidens behov. Riksdagen valde att ställa sig på regeringens sida och röstade för att godkänna deras bedömning. Detta innebär att den övergripande statliga planen för hur totalförsvaret ska organiseras ligger fast, och man anser att ytterligare åtgärder inte behövs just nu. Det andra viktiga beslutet rörde punkt åtta, som handlade om själva uppföljningen. Detta handlar om hur staten ska kontrollera att arbetet med det civila försvaret faktiskt ger de resultat som man hoppas på. Här var oppositionen, som i det här fallet utgörs av partierna Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP), kritiska. De krävde att regeringen genast skulle införa nya, tydliga och mätbara indikatorer. Syftet skulle vara att öppet kunna visa riksdagen exakt hur pengarna används och vilken nytta de faktiskt gör ute i samhället. Oppositionen varnar för att det i dagsläget satsas stora summor skattepengar på att rusta upp det civila försvaret, men att den övergripande styrningen fortfarande är för luddig och vag. De menar att om man inte ställer tydligare krav på hur resultaten ska mätas och redovisas, så blir det omöjligt att veta om Sveriges beredskap egentligen blir starkare eller om pengarna försvinner utan märkbar effekt. Trots dessa varningar röstade riksdagen nej till oppositionens krav. Eftersom partierna på regeringssidan samlade flest röster blev det slutgiltiga resultatet att man fortsätter precis som man gör i dag. Regeringen slipper därmed ta fram nya mätmetoder eller ställas inför strängare krav på resultatrapportering. För de myndigheter, kommuner och privata företag som arbetar med Sveriges krisberedskap innebär detta beslut att de kan fortsätta sitt arbete utifrån de förutsättningar och planer som redan finns fastställda. Inga nya rapporteringskrav från staten kommer att läggas till.