Riksdagen säger nej till nya lagar om civilt försvar

Riksdagen har nyligen tagit ett viktigt beslut om hur Sveriges civila försvar ska organiseras och ledas framöver. Det civila försvaret handlar om allt det som samhället behöver för att fungera även om det blir kris eller krig, till exempel sjukvård, vattenförsörjning och räddningstjänst. Beslutet grundar sig i en debatt om huruvida nuvarande regler är tillräckliga eller om det krävs nya lagar och mer pengar. Bakgrunden till beslutet är en rapport från Riksrevisionen. Riksrevisionen är en myndighet som har till uppgift att granska hur staten använder sina pengar och om statens arbete fungerar som det ska. I sin rapport kom de fram till att statens styrning av det civila försvaret har varit otydlig under åren 2015 till 2024. De menade att myndigheter och kommuner inte har haft tydliga mål eller instruktioner för hur de ska planera för framtida kriser. Eftersom säkerhetsläget i Europa har blivit sämre de senaste åren måste Sverige bygga upp sitt försvar i en snabbare takt än tidigare. Det aktuella beslutet i riksdagen berörde framför allt tre områden. Det första området handlade om ansvarsfördelning och beredskap. Här fanns förslag från flera partier om att införa nya lagar för att tydliggöra vem som bär ansvaret för viktig infrastruktur, som till exempel dricksvatten. Det andra området handlade om vem som ska bestämma och leda arbetet om Sverige hamnar i en situation med höjd beredskap, vilket betyder att det är risk för krig. Det tredje området handlade om det arbete som görs ute i landets kommuner och regioner. Förslagen krävde bland annat mer pengar och tydligare regler för hur de lokala verksamheterna ska arbeta och finansieras vid en kris. Riksdagen valde att rösta nej till alla dessa förslag. Det betyder att riksdagen ställer sig bakom den plan som regeringen redan arbetar efter. Enligt beslutet behövs inga nya lagar för att dela upp ansvaret. Man anser istället att Myndigheten för civilt försvar och landets länsstyrelser ska klara av att leda arbetet med de regler som redan finns idag. När det gäller de ekonomiska bitarna anser riksdagen att de behov som kommuner och regioner har kommer att kunna täckas av de budgetar som redan är planerade för åren fram till 2030. Beslutet innebär i praktiken att kommuner, regioner och myndigheter kommer att fortsätta sitt förberedande arbete enligt nuvarande planering. Det blir inga nya riktade pengar utöver det som redan beslutats, och arbetet fortsätter att bygga på den så kallade ansvarsprincipen. Ansvarsprincipen betyder enkelt förklarat att den som har ansvar för en verksamhet i normala fall, till exempel sjukvården, också har ansvaret för den under en kris eller ett krig. Detta beslut har mötts av kritik. Partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet valde att rösta emot beslutet. Deras främsta kritik handlar om att statens nuvarande styrning fortfarande är för svag. Centerpartiet anser att det måste finnas tydligare lagar som reglerar ansvaret, särskilt när det gäller viktiga samhällsfunktioner. Socialdemokraterna och Miljöpartiet lyfter i sin tur fram att kommuner och regioner riskerar att inte ha tillräckligt med pengar för att klara av alla de höga krav som staten ställer på dem i uppbyggnaden av försvaret. Vidare varnar kritikerna för att det fortfarande är oklart vem som faktiskt har det sista ordet om ett krig skulle bryta ut. De anser att bristen på tydliga lagar om ledarskap kan skapa förvirring, vilket riskerar att bli farligt i en akut kris. Trots denna kritik valde majoriteten i riksdagen att följa regeringens linje och avslå kraven på nya lagar.