Riksdagen säger nej till statlig styrning av räddningstjänsten

Riksdagen har nyligen tagit ställning till hur det civila försvaret i Sverige ska organiseras och finansieras i framtiden. Det civila försvaret handlar om samhällets förmåga att fungera vid stora kriser eller om det skulle bli krig. Beslutet bygger på en rapport från Riksrevisionen, som granskar hur staten använder sina pengar och sköter sina uppgifter. Bakgrunden till beslutet: Riksrevisionen undersökte hur den statliga styrningen av det civila försvaret har fungerat mellan åren 2015 och 2024. Deras slutsats var att styrningen har varit både otydlig och ineffektiv. Regeringen höll delvis med om denna kritik, men menade att de stora ändringar som har införts sedan år 2022 är tillräckliga. Bland annat har en ny myndighet skapats, som heter Myndigheten för civilt försvar. Riksdagen valde att gå på regeringens linje. Vad beslutet handlar om: Detta beslut rörde tre specifika förslag, vilka ofta kallas för motioner i riksdagen. Dessa handlade om Myndigheten för civilt försvar, långsiktig finansiering och vem som ska ha ansvaret för räddningstjänsten. För det första röstade riksdagen nej till att ändra Myndigheten för civilt försvars roll. Vissa politiker ville att myndigheten skulle få ett mycket tydligare och starkare uppdrag för att kunna leda arbetet om Sverige skulle hamna i en svår situation. Regeringen anser att myndighetens nuvarande form räcker. För det andra handlade det om hur det civila försvaret ska få sina pengar. Försvarsmakten, alltså det militära försvaret, har långsiktiga ekonomiska planer som sträcker sig över många år. Detta skapar trygghet och gör det enkelt att planera. Flera partier föreslog att det civila försvaret skulle få ett liknande system för sina pengar. Även detta förslag avslogs. Pengarna kommer istället att fortsätta följa de ramar som regeringen redan har bestämt fram till år 2030. För det tredje avslogs förslaget om att staten ska ta ett större helhetsansvar för räddningstjänsten, alltså brandkåren och arbetet med olyckor lokalt. Idag är det varje enskild kommun som har hand om sin egen räddningstjänst. Kritiken från oppositionen: Partierna som röstade mot detta var Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Deras största kritik handlar om att det civila försvaret saknar stabilitet inför framtiden. Centerpartiet och Miljöpartiet betonar starkt att det civila försvaret måste ha exakt samma långsiktiga ekonomiska regler som militären. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är kritiska till att räddningstjänsten ska fortsätta styras lokalt. De menar att kommuner har olika mycket pengar och resurser. Om staten inte tar över ansvaret anser de att det finns en allvarlig risk för att skyddet för civilbefolkningen blir mycket olika beroende på var i landet man bor. De menar också att den nya Myndigheten för civilt försvar är för svag för att kunna leda hela Sverige under en stor kris. Vad detta innebär för medborgarna: För de personer som påverkas av detta, alltså i praktiken alla medborgare i Sverige, innebär beslutet att inga direkta ändringar kommer att ske just nu. Din lokala räddningstjänst kommer att fungera precis som den gör idag och fortsätter att ledas av din kommun. Uppbyggnaden av Sveriges beredskap fortsätter enligt den väg som regeringen stakat ut. Staten tar inte ett samlat grepp över räddningstjänsterna, utan litar på att den lokala styrningen klarar av de krav som ställs i framtiden.