Budget 2026: Skattesänkningar, billigare mat och miljardsatsningar på försvaret

Finansutskottet har nu presenterat sitt betänkande om statens budget för år 2026, och det står klart att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag. Detta är det första steget i riksdagens budgetarbete, det som kallas för rambeslutet. Det innebär att riksdagen bestämmer hur stora utgifterna får vara totalt och hur pengarna ska fördelas mellan olika stora områden, såsom försvar, skola och sjukvård. Här går vi igenom vad förslaget innebär för Sverige och för din privatekonomi. Sverige befinner sig i vad ekonomer kallar för en utdragen lågkonjunktur. Det betyder att ekonomin går trögt, arbetslösheten är högre än önskat och tillväxten är svag. För att få fart på hjulen igen föreslås en så kallad expansiv finanspolitik. Kort förklarat innebär det att staten satsar mer pengar och sänker skatter för att hushåll och företag ska få mer pengar att röra sig med. Tanken är att när människor handlar mer så ökar efterfrågan, vilket i sin tur skapar fler jobb. För dig och din familj innehåller budgetförslaget flera förändringar som märks direkt i plånboken. En av de mest diskuterade åtgärderna är en tillfällig sänkning av momsen på livsmedel, från 12 procent till 6 procent. Detta görs för att matpriserna ska sjunka och underlätta för hushållen. Dessutom föreslås sänkt skatt på både arbete och pension, vilket ska göra det mer lönsamt att arbeta och ge pensionärer mer kvar i slutet av månaden. För barnfamiljer planeras ett höjt bostadsbidrag och lägre avgifter för barnomsorg. Även elräkningen påverkas genom sänkt energiskatt på el och ett högkostnadsskydd mot extremt höga el- och gaspriser. Samtidigt som det ska bli mer lönsamt att arbeta, skärps kraven för den som lever på bidrag. Genom en bidragsreform införs bland annat ett bidragstak och krav på aktivitet för att få ersättning. Målet är att minska utanförskapet och få fler i egen försörjning. För unga mellan 19 och 23 år föreslås sänkta arbetsgivaravgifter, vilket gör det billigare för företag att anställa unga personer. Detta är en åtgärd för att minska ungdomsarbetslösheten. En mycket stor del av budgeten går till att stärka Sveriges säkerhet. Vi lever i en orolig omvärld och Sverige ska nå Natos mål om att lägga 3,5 procent av BNP på försvaret senast år 2030. Eftersom detta kräver enorma summor pengar på kort tid har partierna kommit överens om att låna pengar för att finansiera upprustningen och stödet till Ukraina. Det är ovanligt att staten lånar till löpande utgifter, men det anses nödvändigt i det nuvarande säkerhetsläget. Inom välfärden ligger fokus på skolan och sjukvården. Det ska satsas på nya läroplaner, ett nytt betygssystem och trygghet i skolan. Samtidigt ska ekonomiska morötter användas för att korta de långa köerna inom vården. När det gäller brottsbekämpning ska straffen skärpas och mer resurser ges till Kriminalvården och polisen för att stoppa gängkriminaliteten. Klimatpolitiken läggs också om. Målet är att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För att nå dit satsar man på att bygga ut kärnkraften och underlätta för elbilar, särskilt i glesbygden. Det ska också bli fortsatt billigare med jordbruksdiesel för att stötta svenska bönder. Slutligen sker en historisk förändring av de ekonomiska spelreglerna. Från och med 2027 byter Sverige från ett överskottsmål till ett balansmål. Tidigare har staten haft som krav att spara i ladorna och gå med plus över tid. Nu ändras målet till att statens finanser ska vara i balans, alltså plus minus noll, över en konjunkturcykel. Det ger staten lite mer utrymme att satsa pengar, men kräver fortfarande att man håller hårt i plånboken för att inte skulderna ska skena iväg. Totalt omfattar statens budgetutgifter drygt 1 542 miljarder kronor för år 2026, medan inkomsterna beräknas till cirka 1 375 miljarder kronor. Det uppstår alltså ett underskott som täcks genom upplåning, för att stötta ekonomin genom lågkonjunkturen och bygga upp försvaret.