Riksdagen har beslutat om ramarna för statens budget 2026

Den 26 november 2025 fattade riksdagen ett viktigt beslut som handlar om Sveriges framtida ekonomi. Beslutet gäller statens budget för år 2026. Det som riksdagen nu har sagt ja till är det som kallas för ett rambeslut. För att förstå vad det innebär kan man likna statens budget vid en familjs privatekonomi, men i mycket större skala. I det här första steget bestämmer man hur stora utgifterna får vara totalt sett och hur mycket pengar som ska gå till olika områden, exempelvis försvar, skola och sjukvård. Det är som att familjen bestämmer att man får lägga max 5 000 kronor på mat och 2 000 kronor på nöjen, innan man bestämmer exakt vilken mat eller vilka nöjen man ska köpa. Finansutskottet, som är den grupp i riksdagen som förbereder dessa frågor, rekommenderade att riksdagen skulle rösta ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken nu börjar gälla. En stor anledning till de beslut som fattats är att svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur. Det betyder att ekonomin går trögt, och regeringen vill använda budgeten för att få fart på Sverige igen och hjälpa hushåll som har det tufft ekonomiskt. Några av de viktigaste delarna i budgetbeslutet handlar om skatter och bidrag. För att stötta vanliga familjer och arbetstagare kommer skatten på arbete och pension att sänkas. En annan förändring som kommer märkas i vardagen är att mervärdesskatten, alltså momsen, på livsmedel sänks tillfälligt. Det ska göra maten billigare. Regeringen vill också göra det mer lönsamt att arbeta jämfört med att leva på bidrag, genom att införa ett tak för hur mycket bidrag man kan få och ställa högre krav på aktivitet. Säkerheten är ett annat stort fokusområde i budgeten för 2026. Eftersom omvärlden är orolig och Sverige numera är med i Nato, satsas stora summor på försvaret. Målet är att försvarsutgifterna ska nå upp till 3,5 procent av Sveriges BNP senast år 2030. För att ha råd med denna snabba upprustning och samtidigt kunna fortsätta stödja Ukraina i kriget, har riksdagen bestämt att staten får låna pengar till dessa utgifter under en period. Inom välfärden satsas det på skolan och vården. Målet är att korta köerna till sjukvården och att skolan ska fokusera mer på kunskap och studiero. Även kampen mot brottsligheten får mer resurser, med satsningar på fler poliser, fängelseplatser och åtgärder för att förhindra att unga dras in i kriminalitet. En viktig förändring som också beslutades handlar om det som kallas det finanspolitiska ramverket. Tidigare har målet varit att staten ska gå med vinst, ett så kallat överskottsmål. Från och med 2027 ändras detta till ett balansmål. Det betyder att statens inkomster och utgifter ska gå jämnt upp över tid, snarare än att det ska bli pengar över. Det ger staten lite mer utrymme att satsa pengar på viktiga samhällsproblem. Det fanns andra förslag från oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De ville fördela pengarna annorlunda, men eftersom regeringen och dess stödparti har majoritet, var det regeringens förslag som vann. Nu när ramarna är satta kommer riksdagen att arbeta vidare med detaljerna för hur pengarna ska användas inom varje område.