Riksdagen slopar nya strategier för hållbarhetsmålen i Agenda 2030

Riksdagen har nyligen fattat ett viktigt beslut som rör hur Sverige ska arbeta med Agenda 2030. Agenda 2030 är FN:s globala mål för en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Beslutet handlar om hur staten ska styra detta arbete framåt. Här går vi igenom vad beslutet innebär, vad som ledde fram till det och vad de olika politiska partierna tycker. Bakgrunden till beslutet är en granskning gjord av Riksrevisionen. Riksrevisionen är en myndighet som har till uppgift att granska vad staten gör och se till att skattepengar används på ett effektivt sätt. Deras undersökning visade att statens arbete med Agenda 2030 inte har fungerat så bra som det borde. De fann att regeringen saknade en tydlig plan och att det var svårt att veta vilka områden som var viktigast att satsa på. Uppföljningen av resultaten var också bristfällig, vilket gjorde det svårt att veta om arbetet gav någon verklig effekt. Som svar på denna kritik lämnade regeringen in en skrivelse till riksdagen. I denna skrivelse förklarade regeringen att de vill ändra strategi. Istället för att hantera Agenda 2030 som ett separat och eget projekt, anser regeringen att dessa mål ska bakas in i det vanliga arbetet som myndigheterna redan gör. De anser också att det inte behövs några nya stora nationella handlingsplaner just nu. Riksdagens beslut handlade specifikt om två punkter. Den första punkten gällde att lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Det är ett uttryck inom politiken som betyder att man avslutar ärendet utan att kräva att regeringen gör något mer just nu. Den andra punkten handlade om att rösta nej till flera förslag från oppositionen. Oppositionen hade nämligen lagt fram motioner (förslag) om att regeringen borde skapa nya, skarpare planer för hur Agenda 2030 ska genomföras. Riksdagen beslutade att avslå dessa förslag. Beslutet innebär i praktiken att ansvaret för att nå de globala målen i Agenda 2030 ligger kvar hos de enskilda myndigheterna, som en del av deras vardagliga uppgifter. Inga nya nationella strategier eller särskilda uppdrag kommer att skapas i nuläget. Den centrala samordningen av arbetet minskar därmed jämfört med tidigare. Politiskt sett var det regeringspartierna, det vill säga Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L), tillsammans med Sverigedemokraterna (SD), som stödde detta beslut. De menar att hållbarhet redan finns med i statens verksamhet och att det blir mer effektivt att låta myndigheterna hantera detta inom sina vanliga budgetar. På den andra sidan finns Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP). De riktade hård kritik mot beslutet. De anser att regeringen sänker ambitionerna för Sveriges klimatarbete. Oppositionen pekar på att regeringen tidigare har lagt ned det särskilda Agenda 2030-kansliet och tagit bort krav på att myndigheter måste rapportera hur det går med målen. De varnar för att detta beslut gör att Sverige riskerar att missa viktiga miljö- och klimatmål i framtiden, och att vi kan tappa vår roll som ett föregångsland i världen när det gäller hållbarhet. Sammanfattningsvis markerar detta beslut en förändring i hur Sverige organiserar sitt arbete med de globala målen. Från att tidigare ha haft specifika uppdrag och ett eget kansli, blir arbetet nu en del av myndigheternas generella uppdrag.