Riksdagen säger nej till nya mål för minskad byråkrati

Riksdagens finansutskott (den grupp i riksdagen som ansvarar för ekonomiska frågor) har hanterat flera förslag som rör hur staten och dess myndigheter ska fungera. Utskottet har valt att säga nej till samtliga förslag från oppositionen. Det handlar i huvudsak om antalet myndigheter, hur effektiva de är och hur de ska styrs framöver. Bakgrunden till dessa förslag, och varför de nu avslås, bygger på att regeringen och Sverigedemokraterna (SD) redan har en plan för detta. I deras gemensamma överenskommelse finns ett tydligt mål om att effektivisera staten. Målsättningen är att skapa en förvaltning som är mindre i omfång men mer effektiv i sitt arbete. För närvarande pågår en översyn av ungefär hundra olika myndigheter för att se om vissa kan slås ihop eller avvecklas. Dessutom har Statskontoret (en myndighet som har till uppgift att analysera och utvärdera statlig verksamhet) fått i uppdrag att kartlägga den byråkrati som finns i dag. Eftersom regeringen menar att arbetet redan är i gång, anser utskottsmajoriteten att riksdagen inte behöver besluta om nya, specifika mål. Ett av förslagen som röstades ner handlade om att införa ett fast mål på att byråkratin ska minska med 30 procent. Utfallet av att förslaget röstas ner innebär att myndigheterna inte får detta specifika sparkrav riktat mot sig från riksdagen. För de som arbetar inom staten, och för medborgarna som påverkas av besluten, innebär detta att strukturen förblir som den är i dagsläget. Förändringar kommer i stället att ske gradvis när regeringen presenterar sina egna utredningar och åtgärder. Ett annat område som behandlades var hur statliga myndigheter styrs. Oppositionen hade lagt fram förslag om att ge myndigheterna mer långsiktiga mål. I dag styrs myndigheter i regel genom årliga regleringsbrev, vilket är ett dokument där regeringen anger vad myndigheten ska göra under det kommande året samt hur mycket pengar de får använda. Beslutet att avslå förslagen har mött kritik från flera håll inom oppositionen. Socialdemokraterna (S) har framfört stark kritik gällande verktygen för att bekämpa ekonomisk brottslighet. De anser att staten behöver bli bättre på att stoppa kriminella från att utnyttja systemet. Specifikt vill de att Utbetalningsmyndigheten (en nystartad myndighet som granskar utbetalningar från välfärdssystemen) ska få bättre och enklare tillgång till data och information från polisen. Denna fråga röstades dock ned med motiveringen att nuvarande lagstiftning och pågående utredningar räcker. Även Centerpartiet (C) har varit kritiska, men av en annan anledning. De fokuserar på universitet och högskolor. Eftersom dessa styrs av ettåriga regleringsbrev menar Centerpartiet att det är svårt för skolorna att planera sin verksamhet och forskning över tid. De föreslog att regeringen borde arbeta med fleråriga avtal, men även detta förslag fick avslag. Utöver de specifika kraven finns det också en bredare kritik från oppositionen om att regeringens arbete med att göra myndigheterna effektivare går för långsamt och att det saknas tydliga mål för vilken service medborgarna har rätt att förvänta sig. Partierna som driver på och stödjer utskottets linje om avslag är Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD). De partier som inte stödjer beslutet och som står bakom kraven på förändring är i första hand Socialdemokraterna, Centerpartiet och övriga oppositionspartier.