Riksdagen beslutar om åtgärder mot fusk vid offentliga inköp

Varje år köper staten, kommuner och regioner varor och tjänster för hundratals miljarder kronor. Det kallas för offentlig upphandling. Det kan handla om allt från att bygga nya skolor till att städa sjukhus eller köra bussar i kollektivtrafiken. När staten använder skattepengar för att betala företag finns det lagar som säger att företagen måste erbjuda sina anställda rimliga löner, arbetstider och semester. Syftet är att förhindra att företag konkurrerar genom att ge sina anställda dåliga villkor. Nyligen genomförde Riksrevisionen en granskning av hur dessa regler fungerar i praktiken. Riksrevisionen är en myndighet som kontrollerar vad statens pengar går till och hur statliga verksamheter sköts. Deras rapport visade allvarliga brister. I branscher där risken för fusk är som allra störst var det bara en av tre upphandlingar som faktiskt ställde krav på rimliga arbetsvillkor. Rapporten visade också att lagstiftningen från 2017 är komplicerad och svår för kommuner och regioner att använda på rätt sätt. För att lösa dessa problem presenterade regeringen en plan med åtgärder som riksdagen nu har debatterat och tagit beslut om. Beslutet i riksdagen bygger på att man ska samla stödet och kunskapen på ett ställe. Upphandlingsmyndigheten kommer att få ett större ansvar för att hjälpa kommuner och regioner. De ska ta över vissa arbetsuppgifter från andra myndigheter, som Kammarkollegiet och Myndigheten för digital förvaltning. En viktig del i beslutet är också ett ökat samarbete mellan Upphandlingsmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Genom att arbeta närmare varandra ska myndigheterna bli bättre på att upptäcka och stoppa arbetslivskriminalitet. Man har även skapat en nationell plan som sträcker sig fram till 2030, där det tydliga målet är att enbart seriösa företag ska få skattefinansierade kontrakt i framtiden. För de som arbetar i utsatta branscher innebär detta en förhoppning om tryggare villkor på jobbet. För företag som försöker vinna kontrakt genom att erbjuda låga löner och bryta mot lagar kommer det att bli betydligt svårare att bedriva sin verksamhet. Beslutet röstades igenom av regeringspartierna och deras samarbetspartier, men det mötte kritik från oppositionen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att regeringens åtgärder inte räcker för att lösa problemen. De menar att staten måste ställa mycket hårdare krav. Bland annat krävde dessa partier att man alltid ska kräva villkor som motsvarar svenska kollektivavtal. De föreslog även att man borde införa en nationell svartlista för företag som medvetet fuskar och bryter mot reglerna, så att dessa företag direkt stängs ute från alla offentliga affärer. Vänsterpartiet lyfte särskilt fram problemet med långa kedjor av underleverantörer, där ett företag anlitar ett annat, som i sin tur anlitar ett tredje. Detta gör det svårt att veta vem som faktiskt utför arbetet och hur deras arbetsvillkor ser ut, vilket de vill begränsa i lag. Riksdagens majoritet valde dock att avslå oppositionens förslag med motiveringen att regeringens pågående arbete och den nya handlingsplanen bör få en chans att ge resultat först. Det samlade beslutet innebär därmed att regeringen får grönt ljus att fortsätta med sin plan utan de hårdare regler som oppositionen efterfrågade.