Ny lag ska stoppa falska miljölöften med tuffare kontroller

Riksdagen har tagit ett beslut om att införa en ny lag som kompletterar Europeiska unionens (EU) förordning om hållbarhetsbetyg. Lagen syftar till att reglera de företag som bedömer hur väl andra bolag tar ansvar för klimat, miljö, samhällsansvar och styrning av företaget. De nya bestämmelserna träder i kraft i april 2026.<br><br>Bakgrunden till det nya beslutet är att marknaden för hållbarhetsbetyg har växt i rask takt under de senaste åren. Fler och fler investerare vill placera sina pengar i bolag som tar ansvar för vår framtid. Problemet har varit att det tidigare har saknats ett gemensamt och tydligt regelverk för hur dessa bedömningar ska gå till. Detta har lett till att informationen ibland har varit svår att granska. Bristen på öppenhet har i sin tur skapat risker för så kallad grönmålning. Grönmålning innebär att ett företag genom smart marknadsföring framstår som mer miljövänligt och hållbart än vad som egentligen stämmer överens med verkligheten. Detta kan leda till att människor investerar i fel verksamheter.<br><br>Den nya lagen innebär att Finansinspektionen (FI) blir den ansvariga myndigheten i Sverige. Deras uppdrag blir att övervaka företagen som sätter dessa hållbarhetsbetyg. Finansinspektionen ska även arbeta tillsammans med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) när det gäller inspektioner och utredningar. En central del i den nya lagen är att Finansinspektionen får befogenhet att vända sig till Kronofogden för att få handräckning. Det betyder i praktiken att myndigheterna kan genomföra platsundersökningar och oanmälda besök hos företag som misstänks bryta mot de nya reglerna. Genom att införa dessa strikta krav på kvalitet och oberoende är förhoppningen att marknaden för hållbarhetsbetyg ska bli mer pålitlig. Målet är att kapital i framtiden ska styras mot verksamheter som genuint bidrar till en bättre miljö.<br><br>Beslutet fattades i total politisk enighet. Samtliga riksdagspartier, det vill säga Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna, Vänsterpartiet och Centerpartiet, röstade för förslaget. Det fanns ingen opposition och inga motförslag registrerades.<br><br>Trots enigheten i riksdagen har förslaget stött på viss kritik från andra håll under den tid det har utretts. Den vanligaste kritiken handlar om att de nya reglerna riskerar att skapa mycket pappersarbete och höga kostnader. Detta slår särskilt hårt mot mindre leverantörer av hållbarhetsdata, som kanske inte har samma ekonomiska resurser som stora bolag. Vissa experter menar också att det är svårt att skapa regler som fungerar för alla typer av bedömningar. Till exempel anser flera kritiker att det är relativt enkelt att mäta hur mycket koldioxid ett företag släpper ut, men betydligt svårare att mäta socialt ansvar. Det saknas ett givet sätt att bedöma hur bra ett företag är på att ta hand om sina anställda, vilket gör betygen mer subjektiva. Dessutom har det rests farhågor om att systemet med en delad övervakning mellan Finansinspektionen på nationell nivå och Esma på europeisk nivå kan bli rörigt och ineffektivt för de inblandade parterna.