Polisen får hämta data från företag som erbjuder e-legitimation

Riksdagen har nyligen tagit ett viktigt beslut som handlar om hur polisen och andra myndigheter ska få tillgång till information från företag som erbjuder e-legitimation. E-legitimation är tjänster som BankID och Freja eID, vilka vi ofta använder för att identifiera oss på internet. Det nya beslutet riktar in sig specifikt på när dessa tjänster används för att logga in hos banker och andra finansiella företag. Förslaget som röstades igenom kallas för proposition 2025/26:126. Bakgrunden till att denna lag införs är att samhället har blivit mer digitaliserat. Brottsbekämpande myndigheter, som Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen och Tullverket, har stött på hinder när de försökt utreda ekonomisk brottslighet. Det handlar ofta om brott som penningtvätt och bedrägerier. Förut kunde myndigheterna vända sig direkt till bankerna för att få ut den information de behövde. Men idag är det företagen bakom e-legitimationerna som har de exakta uppgifterna om när en inloggning eller en digital underskrift har skett. Eftersom myndigheterna inte har haft en tydlig rättighet att hämta denna data direkt från e-legitimationsföretagen, har det tagit lång tid att knyta specifika personer till misstänkta transaktioner. Genom den nya lagen blir det enklare och mer direkt. Myndigheterna får rätt att kräva ut information om när och varför en person har använt sin e-legitimation mot ett finansiellt företag. Detta kommer innebära att utredningar kring ekonomisk brottslighet kan göras snabbare och mer effektivt. En annan del av beslutet är att myndigheterna kan belägga företagen med ett meddelandeförbud. Det betyder att e-legitimationsföretaget kan förbjudas att berätta för dig som användare att en myndighet har begärt ut dina uppgifter. Det råder stor enighet i riksdagen om detta beslut. Inga partier reserverade sig mot förslaget. Det betyder att Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna alla står bakom den nya lagen. Även om riksdagen är överens har förslaget stött på kritik från olika experter och instanser. Ekobrottsmyndigheten, som arbetar specifikt med att bekämpa ekonomisk brottslighet, tycker att lagen är för begränsad. De hade velat att kravet på att lämna ut uppgifter även skulle gälla när någon loggar in hos andra typer av företag, inte bara de finansiella. Å andra sidan finns det de som varnar för vad detta innebär för vår personliga integritet. När information om människors digitala vanor och inloggningar samlas in skapas omfattande register. Vissa tekniska experter menar att när ett privat företag tvingas spara och lämna ut så mycket data centralt, ökar risken för att systemet ska bli utsatt för cyberattacker. De nya lagarna föreslås börja gälla från och med 2026-05-01. Detta ger företagen tid att ställa om sina tekniska system för att kunna möta de nya kraven från staten och brottsbekämpande myndigheter. Syftet är tydligt inställt på att bekämpa organiserad brottslighet och se till att det finansiella systemet inte används för kriminella syften.