Riksdagen säger nej till nya krav på svensk skolmat

Riksdagen har nyligen tagit ställning till ett stort antal förslag som handlar om lagen om offentlig upphandling (LOU). Detta är de regler som styr hur stat, kommuner och regioner köper in varor och tjänster för skattepengar. Beslutet fokuserade bland annat på tre viktiga områden: livsmedel, småföretag och ideella organisationer. Riksdagen valde att rösta nej till samtliga förslag om förändringar. Ett av de mest debatterade förslagen handlade om maten som serveras i skolor, på sjukhus och inom äldreomsorgen. Flera politiker hade föreslagit att man skulle införa krav på att maten som köps in måste leva upp till svenska standarder när det gäller miljö och djurskydd. I Sverige har vi stränga regler för hur djur ska behandlas, vilket ofta gör svensk mat dyrare att producera. Genom att avslå förslaget innebär det att det inte blir några nya nationella lagkrav. Det är därmed fortfarande priset och de bredare reglerna från Europeiska unionen (EU) som kommer att styra. Detta innebär att kommuner inte kan tvingas att välja mat som producerats enligt svenska djurskyddskrav om det finns billigare alternativ från andra länder som uppfyller grundkraven i Europeiska unionen (EU). Ett annat viktigt område rörde småföretag och idéburna organisationer, till exempel kvinnojourer och idrottsföreningar. Förslagen gick ut på att göra reglerna enklare för dessa aktörer, så att de lättare skulle kunna tävla mot stora bolag när kommuner köper in tjänster. Även här röstade riksdagen nej. Konsekvensen av detta är att det nuvarande regelverket ligger fast. Mindre företag och ideella krafter får inga nya lagstadgade fördelar eller lättnader. Dessutom fanns det förslag om att förtydliga exakt när en ideell förening måste följa de svåra reglerna för inköp. Eftersom även detta röstades ner, kvarstår den osäkerhet som många föreningar upplever i dag. Bakgrunden till att beslutet togs är att flera riksdagsledamöter hade skickat in förslag på hur lagen borde ändras. Majoriteten i riksdagen, som består av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, motiverade sitt nej med att reglerna inte behöver ändras just nu. De hänvisar till att Upphandlingsmyndigheten redan arbetar med att ge stöd, och att man väntar på att Europeiska unionen (EU) ska ta fram nya direktiv som Sverige sedan måste följa. De anser att det är bättre att vänta på dessa internationella processer än att stifta nya egna lagar nu. Detta har väckt kritik från oppositionen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för att förslagen skulle genomföras. De anser att regeringen och Sverigedemokraterna agerar för passivt i frågor som berör den lokala ekonomin. Enligt deras kritik leder beslutet till att svenska bönder straffas ut, eftersom de måste följa strikta svenska lagar men inte får betalt för det när staten och kommunerna väljer att handla billigare mat från utlandet. Vidare menar oppositionen att det är ett problem för samhället att viktiga ideella krafter trängs undan av stora bolag för att reglerna är för svåra eller för att besluten bara fokuserar på det lägsta priset. De menar att man inte kan sitta och vänta på långsamma processer inom Europeiska unionen (EU) när lokala verksamheter drabbas i dag.