Riksdagen säger nej till tvingande miljökrav vid statliga inköp

Svenska myndigheter, kommuner och regioner köper varje år in varor och tjänster för omkring 800 miljarder kronor. Det kan handla om allt från pennor och skolböcker till stora byggprojekt och sjukvårdsutrustning. Detta kallas för offentlig upphandling och styrs av särskilda lagar för att pengarna ska användas på ett effektivt och rättvist sätt. Under hösten har flera riksdagsledamöter lämnat in förslag på hur dessa regler skulle kunna ändras. Finansutskottet i riksdagen har nu gått igenom förslagen och beslutat att rekommendera riksdagen att säga nej till dem. Besluten handlar specifikt om två omdebatterade områden, vilket är krav på klimat och hur man upphandlar ny teknik. Det första området gäller miljö och klimat. Flera partier hade lämnat in förslag om att det borde vara obligatoriskt för stat och kommun att ställa tydliga klimatkrav när de köper in varor och tjänster. De ville också att det skulle ställas krav på cirkularitet, vilket betyder att sakerna som köps in ska kunna återanvändas eller återvinnas på ett bra sätt. Det andra området rörde så kallad innovationsupphandling och funktionsupphandling. Det innebär att myndigheter, i stället för att bara köpa en färdig produkt till lägsta möjliga pris, beskriver ett problem som de vill få löst. Sedan får företag tävla om att ta fram den bästa och mest moderna tekniska lösningen på problemet. Förslagen i riksdagen gick ut på att styra den offentliga upphandlingen bort från att nästan alltid välja det billigaste alternativet och i stället fokusera mer på långsiktiga, innovativa och smarta lösningar. Majoriteten i finansutskottet, som utgörs av regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samt samarbetspartiet Sverigedemokraterna, valde dock att avslå dessa förslag. De anser att det redan pågår tillräckligt med arbete som kommer att hantera dessa frågor. De pekar särskilt på att Europeiska unionen (EU) just nu håller på att ta fram flera nya lagar och förordningar, som till exempel handlar om krav på hur batterier ska tillverkas och hur olika produkter ska utformas för att vara miljövänliga. Enligt riksdagsmajoriteten är dessa kommande EU-regler tillräckliga och Sverige behöver därför inte införa egna nationella lagar just nu. Konsekvensen av detta beslut är att de nuvarande lagarna i Sverige inte kommer att ändras för att tvinga fram nya miljökrav eller framtvinga inköp av ny och obeprövad teknik. Det betyder att kommuner och statliga myndigheter fortfarande har en stor valfrihet. De kan själva bestämma om de vill ställa hårda klimatkrav eller välja oprövade tekniska lösningar när de gör sina inköp, men det kommer inte att finnas någon lag som tvingar dem att göra det på ett visst sätt. Detta beslut har mött kritik från oppositionen i riksdagen, som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De menar att staten är en så pass stor köpare att man borde använda de offentliga pengarna som ett verktyg för att förändra samhället i en mer grön och hållbar riktning. Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser till exempel att det är omöjligt att nå Sveriges miljömål om man inte tvingar myndigheter att ställa bindande krav på klimatet. Centerpartiet betonar å sin sida att det behövs mycket tydligare regler för att underlätta för en cirkulär ekonomi och mer återvinning i samhället. Socialdemokraterna riktar in sin kritik främst på att förslagen om innovation och funktionsupphandling röstades ned. De anser att den svenska staten i och med detta missar en viktig chans att driva på utvecklingen av ny och modern teknik i näringslivet. Enligt deras åsikt leder det nuvarande systemet ofta till att upphandlande myndigheter endast fokuserar på att få lägsta möjliga pris för tillfället, vilket i förlängningen kan ge sämre kvalitet och samtidigt hämma svenska företag från att ta fram nya, smarta uppfinningar. Beslutet från finansutskottet betyder därmed att inga nya nationella lagstiftningar införs inom dessa specifika upphandlingsområden just nu.