Riksdagen stoppar krav på nya lagar mot sexhandel

Justitieutskottet i riksdagen har nyligen behandlat en rad förslag som rör brott och straff. En stor del av dessa förslag handlade om människohandel, sexhandel och samtyckeslagstiftningen. Efter en omröstning står det klart att riksdagen avslår kraven på att införa omedelbara lagändringar inom dessa områden. Bakgrunden till förslagen är att partierna i oppositionen, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, anser att dagens lagstiftning brister när det kommer till att skydda sårbara individer. De lämnade in flera motioner, vilket är förslag från riksdagsledamöter, för att försöka tvinga fram nya lagar och regler i riksdagen. Ett av de centrala kraven handlade om att göra en grundlig översyn av lagen kring människohandel. Oppositionen menar att det idag krävs för mycket bevis för att fälla en person för människohandel. Ett annat viktigt krav handlade om så kallad målsägandestatus. I en rättsprocess är målsägande den person som har blivit utsatt för ett brott. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet krävde att personer som säljer sex alltid ska räknas som målsägande när ett misstänkt brott utreds. Om en person inte räknas som brottsoffer får den inte samma tillgång till advokat eller juridiskt stöd under en rättegång. Vidare fanns det krav på att ställa hårdare krav på digitala plattformar. Idag sker en stor del av sexhandeln via olika sidor och appar på nätet. Oppositionen ville se snabbare åtgärder för att stänga ner miljöer som gör denna handel möjlig. Slutligen krävdes det att personal inom rättsväsendet, som poliser och domare, ska få mer utbildning om samtyckeslagen för att se till att lagen används på rätt sätt i domstolarna. Trots dessa krav valde riksdagens majoritet att säga nej. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna röstade ner förslagen. Deras huvudsakliga argument är att det redan pågår tillräckligt med arbete inom dessa områden. De pekar bland annat på att polisen har fått särskilda uppdrag att arbeta mot människohandel. När det gäller de digitala plattformarna anser majoriteten att den nya förordningen om digitala tjänster från Europeiska unionen (EU) kommer att tvinga nätföretagen att ta ett mycket större ansvar. Därför tycker regeringssidan inte att riksdagen behöver besluta om nya, nationella lagar i nuläget. Beslutet innebär att det inte blir några snabba förändringar i lagboken för de personer som befinner sig i prostitution eller är offer för människohandel. Framtiden för dessa frågor styrs istället av de handlingsplaner som regeringen och myndigheterna redan arbetar efter. Oppositionen har riktat skarp kritik mot beslutet. De hävdar att bristen på omedelbar handling gör att rättssäkerheten för samhällets allra mest utsatta grupper är i fara. Utan en översyn av lagen tror de att förövare kommer att fortsätta gå fria, och utan garanterad status som brottsoffer riskerar människor som utnyttjats i sexhandel att hamna helt utanför samhällets skyddsnät. Beslutet visar tydligt på en spricka i riksdagen gällande hur man bäst bekämpar människohandel och stödjer utsatta personer.