Riksdagen säger nej till ny terrorlag om ryska gps-störningar

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med så kallade gps-störningar i området runt Östersjön. Gps är det system som används för att flygplan, fartyg och även vanliga mobiltelefoner ska veta exakt var de befinner sig. När dessa system slås ut eller skickar falska signaler uppstår allvarliga problem för många. Det drabbar framför allt civila flygplan och handelsfartyg, som är helt beroende av pålitlig information för att kunna resa på ett säkert sätt utan olyckor. Många svenska och utländska säkerhetsmyndigheter anser att dessa störningar till stor del beror på medvetna handlingar från Ryssland. Sådana aktioner brukar ofta beskrivas som en form av hybridkrigföring. Hybridkrigföring betyder att ett land försöker störa och skada ett annat land, eller skapa osäkerhet i ett område, utan att starta ett vanligt krig med militära vapen. Istället använder man exempelvis elektroniska störningar, cyberattacker eller spridning av falsk information. På grund av detta föreslog Socialdemokraterna att systematiska gps-störningar specifikt borde klassas som terrorbrott i den svenska lagen. Tanken bakom förslaget var att ge det svenska rättsväsendet, till exempel polis och åklagare, fler och starkare verktyg. Om dessa handlingar bedöms som ett rent terrorbrott skulle Sverige ha lättare att använda internationella system för att jaga brottslingarna. Ett sådant viktigt system är Interpol, vilket är den stora internationella polisorganisationen. Genom Interpol kan länder skicka ut efterlysningar över hela världen för att försöka gripa de utländska personer som utför attackerna. Trots detta förslag valde riksdagens majoritet att rösta nej vid omröstningen. Denna vinnande sida i riksdagen bestod av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som också fick stöd från Sverigedemokraterna och Centerpartiet. De anser nämligen att den lagstiftning vi redan har i Sverige är fullt tillräcklig för att hantera situationen. År 2022 beslutade Sverige om en ny och uppdaterad lag för terroristbrott. Denna lag är medvetet gjord för att vara bred och täcka in många olika händelser. Enligt den nya lagen kan nästan alla typer av brott, inklusive att störa viktig teknik, räknas som terrorbrott. Det som avgör saken är i stället om handlingen har som tydligt syfte att sprida allvarlig rädsla bland människor eller att allvarligt skada ett land och dess grundläggande funktioner. Eftersom den lagen redan finns på plats, anser riksdagen att det är onödigt att skapa en helt ny regel enbart för just gps-störningar. Riksdagen betonar också att den Europeiska unionen gemensamt redan använder sanktioner. Sanktioner är ekonomiska och politiska straff mot ryska aktörer för att försöka hindra deras beteende. Socialdemokraterna är missnöjda med beslutet. De riktar kritik mot majoriteten och menar att detta är en missad möjlighet. Enligt dem finns det just nu en stor lucka i det rättsliga försvaret när det gäller helt nya typer av hot. De tycker att lagarna är för passiva eftersom handlingarna sällan liknar gamla, traditionella brott. Socialdemokraterna varnar för att det i framtiden blir onödigt svårt för polisen att samarbeta internationellt och stoppa de enskilda individer som ligger bakom attackerna. Beslutet togs den 26 mars 2026 i riksdagen. Det slutgiltiga utfallet innebär att det inte kommer att göras något nytt tillägg i den svenska lagen. Svensk polis och säkerhetspolis kommer att fortsätta använda den nuvarande lagen. Samtidigt litar den politiska majoriteten på att de gemensamma insatserna tillsammans med den Europeiska unionen är tillräckliga för att hantera utmaningarna i vårt närområde.