Riksdagen avslår nya förslag om kronvittnen, AI och rättegångskostnader

Riksdagen har behandlat flera processrättsliga frågor i betänkandet JuU17. Processrätt handlar om de regler som styr hur domstolar och myndigheter ska hantera olika typer av ärenden och brott. I detta beslut låg fokus bland annat på tre särskilda förslag som berör rättegångskostnader, kronvittnen och hur myndigheter använder artificiell intelligens (AI). Riksdagen beslutade att avslå alla dessa förslag, vilket betyder att de inte blir verklighet just nu. Det första förslaget kom från Sverigedemokraterna och handlade om rättegångskostnader i tvistemål. Ett tvistemål är när två parter, till exempel två företag eller två privatpersoner, är oense om något och vänder sig till domstol för att få saken prövad. Grundregeln i Sverige är att den som förlorar målet ska betala både sina egna och vinnarens rättegångskostnader. Sverigedemokraterna ville ändra detta så att staten garanterar att den vinnande parten får sina pengar. Deras förslag var att staten tillfälligt ska betala ut ersättningen till vinnaren och sedan kräva in pengarna från den förlorande parten. Det andra förslaget, som också kom från Sverigedemokraterna, handlade om ett utökat system för så kallade kronvittnen. Ett kronvittne är en person som själv är inblandad i brott, men som väljer att samarbeta med polisen och vittna mot andra kriminella i utbyte mot ett lägre straff. Förslaget gick ut på att införa en särskild straffreduktion, alltså sänkt straff, för kronvittnen som väljer att lämna Sverige efter att de har vittnat. Syftet var att ge kriminella ett starkare incitament att våga bryta tystnadskulturen inom de kriminella gängen. Det tredje förslaget presenterades av Centerpartiet och rörde den snabba digitaliseringen inom myndigheter. Idag används AI och automatiserade system i allt större utsträckning för att fatta beslut som påverkar enskilda medborgare. Centerpartiet krävde att det ska finnas ett starkare lagstöd för att människor alltid ska kunna begära att en riktig människa överprövar och granskar ett beslut som har fattats av en dator. Riksdagen valde att rösta nej till samtliga av dessa förslag. Anledningen är inte nödvändigtvis att man är emot idéerna i grunden, utan att det redan pågår mycket arbete på dessa områden. När det gäller tvistemål och rättegångskostnader har regeringen redan tillsatt en utredning som ska analysera frågan. Denna utredning kallas SOU 2025:111. Även när det gäller kronvittnen pågår ett arbete inom regeringen för att se över hur systemet fungerar och hur det kan utvecklas. Riksdagen anser därför att man bör vänta på resultaten från dessa utredningar innan man beslutar om nya lagar. När det gäller frågan om AI och myndighetsbeslut hänvisade riksdagen till de lagar som redan existerar. Riksdagen bedömer att förvaltningslagen och den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) redan ger ett tillräckligt starkt skydd för medborgarna, och att det i nuläget inte behövs någon ny lagstiftning för mänsklig överprövning. Beslutet har dock mött kritik från de partier som lade fram förslagen. Gällande rättegångskostnader menar kritikerna att dagens system är djupt orättvist. Om en person vinner en rättegång men förloraren saknar tillgångar, kan vinnaren ändå tvingas betala stora summor för sin egen advokat, vilket drabbar rättssäkerheten. När det gäller kronvittnen anser kritikerna att statens nuvarande skydd inte är tillräckligt lockande för att kriminella ska våga vittna mot gängledare. Gällande AI finns det en stark oro för att enskilda medborgare hamnar i underläge mot obegripliga algoritmer, och att det blir för svårt att få felaktiga datorbeslut rättade om ingen människa tvingas titta på ärendet. Konsekvensen av riksdagens beslut är att inga nya lagstiftningsinitiativ tas utifrån dessa förslag. De som berörs av frågorna kommer att få förhålla sig till det nuvarande regelverket fram tills att regeringens pågående utredningar redovisas och eventuellt leder till nya beslut i framtiden.