Nya lagar ska stoppa kriminella från jobb i äldreomsorgen

Riksdagen har klubbat igenom nya lagar som ger kommunerna i Sverige utökade möjligheter att kontrollera vilka de anställer. Syftet med de nya reglerna är att öka tryggheten för äldre och personer med funktionsnedsättning, samt att förhindra att organiserad brottslighet får fäste i kommunal verksamhet. De nya lagarna börjar gälla den 1 mars 2026. Beslutet innebär framför allt två stora förändringar. För det första får kommuner nu rätt att göra registerkontroller på personal som ska arbeta i någons hem. Det handlar om personal inom hemtjänsten som hjälper äldre, och personal som stöttar vuxna med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service (LSS). Tidigare har det varit svårt för kommuner att kolla upp bakgrunden på dessa personer, men nu kommer arbetsgivaren kunna begära utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret. Det betyder att man kan se om en person är dömd för brott eller misstänkt för allvarliga brott innan de får jobbet. För det andra gäller de nya reglerna även för ledande befattningar i kommunen, alltså höga chefer och nyckelpersoner. Här är oron stor för så kallad infiltration. Det betyder att kriminella nätverk försöker få in sina egna personer på poster där de kan påverka beslut eller komma åt känslig information och pengar. Genom att kontrollera dessa personer hoppas man kunna skydda kommunens resurser och se till att skattepengar går till det de ska. Bakgrunden till att dessa lagar införs är den ökade gängbrottsligheten och rapporter om att välfärdssystemet utnyttjas av kriminella. Politiker från flera partier har länge diskuterat behovet av att skydda sköra grupper, som äldre och sjuka, från att råka illa ut i sina egna hem. Det har ansetts vara en lucka i lagen att man inte fått kontrollera personal som jobbar så nära människor i en utsatt ställning. Regeringens förslag har fått brett stöd i riksdagen, men det finns också röster som manar till försiktighet. Vänsterpartiet har i ett särskilt yttrande påpekat att det är viktigt att inte stänga dörren för alla som någonsin gjort ett misstag. De menar att om reglerna blir för hårda kan det drabba unga människor som begått mindre brott men som nu vill leva lagligt och arbeta. Risken är att dessa personer inte får en chans att komma in på arbetsmarknaden, vilket kan göra det svårare för dem att lämna det kriminella livet bakom sig. Även Centerpartiet och Miljöpartiet har varit aktiva i debatten. De ville se ännu fler kontroller men betonade samtidigt vikten av att systemet måste vara rättssäkert och inte kränka den personliga integriteten mer än nödvändigt. Sammanfattningsvis innebär beslutet en skärpning av reglerna för att skydda välfärden. Från våren 2026 kommer det alltså bli standard att visa upp att man inte har ett tungt kriminellt förflutet om man vill arbeta med att vårda äldre i deras hem eller ha en topposition i en svensk kommun.