Ny lag ska stoppa ogrundade stämningar mot journalister och kritiker

Riksdagen har behandlat ett nytt förslag om att införa en lag i Sverige som ska skydda personer som deltar i den offentliga debatten. Det kan handla om journalister, forskare eller andra samhällsdebattörer. Lagen bygger på ett direktiv från Europeiska unionen (EU) som togs fram för att motverka ett växande problem som kallas för SLAPP. Förkortningen SLAPP står för strategiska rättsprocesser för att hindra allmänhetens deltagande. I praktiken handlar detta om att företag eller privatpersoner med mycket pengar och makt använder rättssystemet för att tysta någon som granskar dem. Det görs vanligtvis genom att stämma kritikern på stora summor pengar. Den som stämmer bryr sig oftast inte om att faktiskt vinna målet i domstol. Det huvudsakliga målet är i stället att skrämma personen, slösa deras tid och tvinga dem att betala extremt dyra advokatkostnader tills de helt enkelt ger upp och slutar kritisera. Detta ses som ett allvarligt hot mot yttrandefriheten. Den nya lagen ska göra det betydligt svårare för rika aktörer att utnyttja det juridiska systemet på detta manipulativa sätt. Ett av de allra viktigaste inslagen i beslutet är att domstolar i Sverige ska kunna hantera dessa rättsfall mycket snabbare. Om det är tydligt att en stämning helt saknar grund och enbart syftar till att pressa en debattör, kan domstolen välja att avvisa fallet direkt. Det innebär att den som blir stämd inte behöver gå igenom en långdragen och kostsam rättegång. Beslutet innebär även ett starkare ekonomiskt skydd för den som angrips i domstol. Den part som lämnar in stämningen kan tvingas att ställa en säkerhet i förväg för att täcka motpartens rättegångskostnader. Dessutom kommer det att finnas en möjlighet för den som har utsatts för detta missbruk att kräva ett ekonomiskt skadestånd. Tanken är att detta ska fungera som en avskräckande åtgärd mot de som använder domstolar för att utöva makt och påtryckningar. När det gäller det politiska stödet är riksdagen helt överens. Det finns inga partier som har röstat emot detta förslag. Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna ställer sig alla bakom den nya lagstiftningen. Lagen föreslås börja gälla från och med 2026-05-01. Trots att alla riksdagspartier är överens finns det kritik mot hur lagen har utformats. Den mest omfattande kritiken handlar om vilka rättsfall lagen faktiskt gäller för. Enligt förslaget omfattas endast civilrättsliga tvister som har gränsöverskridande följder. Det betyder att det måste finnas en internationell koppling, till exempel att den som stämmer befinner sig i ett annat land i Europa. Om en svensk journalist stäms av ett svenskt företag i en svensk domstol, räknas det som ett rent nationellt fall, och då gäller inte det nya skyddet i denna specifika lag. Detta har fått många experter att undra om yttrandefriheten i Sverige skyddas i en tillräckligt hög grad. En annan del av kritiken rör relationen till de svenska mediegrundlagarna. Sverige har starka lagar för tryckfrihet och yttrandefrihet. Den nya lagen ska inte tillämpas i mål som redan täcks av dessa svenska grundlagar. Vissa experter menar att det kan bli svårt för domstolarna att dra en tydlig gräns mellan när den nya lagen ska användas och när grundlagarna ska gälla. Dessutom uttrycks det en oro kring lagens definition av begreppet allmänintresse. Lagen ska nämligen bara skydda de debatter som har ett genuint allmänintresse. Vad som är viktigt för allmänheten är dock inte alltid självklart, och detta kan leda till stor osäkerhet i framtida domar och beslut. Sammanfattningsvis är detta en viktig lagändring som ska modernisera och stärka det juridiska skyddet för det fria ordet, i en tid där hot och juridiska påtryckningar blir allt vanligare mot de som granskar makthavarna.