Riksdagen godkänner årets rapport om utvisning av utländska säkerhetshot

Riksdagen har nyligen tagit ett beslut som rör Sveriges nationella säkerhet och hanteringen av utländska medborgare som bedöms vara farliga för landet. Beslutet innebär att riksdagen godkänner och lägger regeringens årliga redogörelse till handlingarna. Denna redogörelse handlar om hur man har använt lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar mellan den 1 juli 2024 och den 30 juni 2025. Att man lägger skrivelsen till handlingarna betyder att riksdagen är nöjd med den information som regeringen har lämnat och att man avslutar ärendet utan att kräva några förändringar just nu. Lagen som har granskats är ett mycket kraftfullt verktyg för att förhindra terrorism och skydda Sveriges säkerhet. Den ger Säkerhetspolisen befogenhet att ingripa mot utländska medborgare som anses utgöra ett allvarligt hot, även om personerna ännu inte har begått något brott. Under den aktuella perioden som rapporten täcker har regeringen fattat sex olika beslut kopplade till lagen. Dessa beslut har bland annat handlat om att neka personer som velat få sina utvisningsbeslut prövade igen. För de personer som påverkas av lagen blir konsekvenserna stora. Grundtanken med lagen är att personer som hotar säkerheten ska utvisas från Sverige. Men i många fall går det inte att genomföra utvisningen i praktiken. Det kallas för verkställighetshinder. Ett sådant hinder kan till exempel vara att personen riskerar att bli torterad eller avrättad i sitt hemland. I dessa länder låter man personerna stanna i Sverige, men under extremt hårda regler. De kan få anmälningsplikt, vilket betyder att de regelbundet måste anmäla sig hos polisen, och de befinner sig under ständig bevakning av Säkerhetspolisen. Bakgrunden till att det blev ett beslut i riksdagen är att regeringen enligt lag måste rapportera varje år om hur de använder dessa hemliga och skarpa verktyg. Det är ett sätt för riksdagen att ha kontroll över regeringens och myndigheternas arbete. När ärendet togs upp i justitieutskottet var alla partier överens om att godkänna rapporten, och beslutet klubbades igenom utan att någon röstade emot. Men trots enigheten i själva beslutet finns det en djupgående kritik mot hur lagen är utformad, något som framför allt Vänsterpartiet har lyft fram. De menar att lagen saknar grundläggande rättssäkerhet. Rättssäkerhet innebär att alla ska ha rätt till en rättvis prövning och kunna försvara sig mot anklagelser. Problemet i dessa säkerhetsärenden är att mycket av det material som Säkerhetspolisen bygger sina anklagelser på är hemligstämplat. Det betyder att den person som hotas av utvisning inte får veta exakt vad den är anklagad för eller se bevisen, vilket gör det nästan omöjligt att försvara sig. Vidare kritiserar Vänsterpartiet att det är regeringen, det vill säga politiker, som fattar de sista avgörande besluten om en persons frihet och rättigheter i dessa fall. De anser att sådana beslut i stället bör ligga hos en domstol för att garantera att bedömningen görs helt objektivt och juridiskt korrekt, utan politisk inblandning. Trots denna starka kritik valde partiet att inte rösta nej till själva rapporten denna gång, men de flaggar för att de kommer fortsätta driva frågan om att ändra lagen i framtiden.