Riksdagen godkänner rekordhög användning av hemlig avlyssning under 2024

Riksdagen har behandlat ett ärende som handlar om hur brottsbekämpande myndigheter har använt hemliga tvångsmedel under år 2024. Hemliga tvångsmedel är ett samlingsnamn för metoder som polisen och Säkerhetspolisen använder i smyg för att samla in information om personer och nätverk. Det kan till exempel vara hemlig avlyssning av telefoner, hemlig kameraövervakning och hemlig avläsning av datorer eller mobiler. Riksdagens beslut innebär att man godkänner regeringens rapport om hur verktygen har använts. Samtidigt valde riksdagen att säga nej till de förslag som fanns om att förändra systemet eller att omedelbart ge mer pengar till kontrollen av övervakningen.<br><br>Bakgrunden till beslutet är regeringens årliga redovisning. Den visar att den hemliga övervakningen nådde sin högsta nivå på tio år under 2024. En stor anledning till denna kraftiga ökning är en ny lag som började gälla i oktober 2023. Den nya lagen gjorde det möjligt för polisen att använda så kallade preventiva tvångsmedel. Det betyder att polisen nu får använda hemlig övervakning i ett förebyggande syfte. Innan lagen ändrades krävdes det att en person var konkret misstänkt för ett brott för att polisen skulle få avlyssna telefoner eller sätta upp kameror. Idag räcker det att övervakningen sker för att förhindra allvarlig brottslighet, särskilt sådan som är kopplad till kriminella gäng. Under 2024 berördes närmare femhundra personer av dessa förebyggande beslut.<br><br>Majoriteten i riksdagen ställer sig helt bakom den ökade användningen av dessa tvångsmedel. De menar att verktygen har visat sig vara helt nödvändiga för polisens arbete. Enligt de rapporter som finns har avlyssningen gjort det möjligt för polisen att arbeta effektivt med spaning, att stärka misstankar och framförallt att förhindra flera allvarliga våldsbrott innan de hann ske. När det gäller de förslag som fanns om att öka kontrollen och ge mer resurser till den myndighet som granskar övervakningen, alltså Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN), valde majoriteten att avslå kraven. Deras motivering är att regeringen redan planerar att ge myndigheten lite extra pengar under 2026, och att det just nu pågår en stor statlig utredning som ska undersöka hela systemet kring avlyssning. De anser att man måste vänta på att den utredningen blir klar innan man gör några förändringar.<br><br>Det finns dock partier som inte alls stöder detta beslut. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har riktat skarp kritik mot hur övervakningen i samhället utvecklas. Miljöpartiet betonar att den kraftigt ökade avlyssningen kräver mycket mer kontroll för att skydda vanliga människors privatliv. De anser att de pengar som regeringen har lovat till granskningsmyndigheten inte alls räcker till. Miljöpartiet vill också ha tydlig statistik som visar hur många helt oskyldiga människor som faktiskt får information i efterhand om att de har varit övervakade av polisen. De menar att bristen på sådan information är ett allvarligt problem för demokratin.<br><br>Vänsterpartiet delar oron för utvecklingen och sätter ett extra stort fokus på rättssäkerheten. Rättssäkerhet innebär kortfattat att lagar ska vara tydliga, att alla behandlas lika och att staten inte ska få agera hur som helst mot sina medborgare. Vänsterpartiet påpekar att den myndighet som granskar systemet i vissa fall har upptäckt att polisen har avlyssnat personer utan att de lagliga kraven har varit uppfyllda. De varnar för att mer övervakning i samhället inte automatiskt leder till att brottsligheten minskar.<br><br>För de som påverkas innebär beslutet att polisens utökade möjligheter att avlyssna och övervaka personer ligger kvar precis som tidigare. Riksdagen kommer inte att förändra något i systemet eller öka resurserna för kontroll just nu, utan avvaktar framtida utredningar.