Ny lag stoppar säkerhetsrisker från att köpa svensk mark

Riksdagen har klubbat igenom en ny lagändring som ska stärka skyddet av Sveriges säkerhet. Beslutet handlar om att täppa till en lucka i den så kallade säkerhetsskyddslagen. Tidigare har det varit möjligt för privatpersoner, företag eller utländska aktörer att köpa fast egendom, det vill säga mark och byggnader, som ligger i närheten av viktiga militära anläggningar eller annan kritisk infrastruktur, utan att någon säkerhetskontroll har behövt göras. Denna lucka har ansetts vara ett allvarligt problem. Världen befinner sig i ett osäkert läge och hoten mot Sverige har förändrats. Det talas ofta om hybridhot, vilket innebär en blandning av olika metoder för att störa ett samhälle, till exempel spionage och sabotage. För att skydda landet mot dessa hot har regeringen och riksdagen nu agerat för att staten ska få bättre kontroll över vem som äger strategiskt viktig mark. Den nya lagen innebär att den som bedriver en verksamhet som är viktig för Sveriges säkerhet får nya krav på sig om de vill sälja mark. Innan en försäljning kan gå igenom måste säljaren göra en säkerhetsbedömning. Det betyder att man måste undersöka om försäljningen kan leda till en säkerhetsrisk. Dessutom måste säljaren kontrollera om köparen är lämplig. Slutligen krävs det att säljaren pratar med en statlig tillsynsmyndighet innan affären slutförs. Om tillsynsmyndigheten anser att köparen är en säkerhetsrisk får staten nu makten att stoppa försäljningen. Skulle köparen och säljaren ändå strunta i detta och genomföra affären, blir köpet ogiltigt enligt den nya lagen. Detta skapar en stark juridisk sköld mot att olämpliga personer eller stater får kontroll över svensk mark. Även om syftet med lagen är att skydda Sverige, har det funnits kritik mot förslaget. Kritikerna menar att lagen innebär en ökad administrativ börda för de som äger fastigheter. Att behöva göra säkerhetsbedömningar och vänta på svar från myndigheter kan göra att det tar längre tid att sälja mark. Vissa experter har också pekat på att det kan vara svårt att rent juridiskt avgöra vem som räknas som en olämplig köpare, vilket kan skapa osäkerhet för säljaren. Det har dessutom förts diskussioner kring hur lagen påverkar äganderätten, alltså rätten att fritt få sälja det man äger. För att minska dessa negativa effekter har man infört vissa undantag i reglerna när det gäller hur Lantmäteriet delar upp mark. Politiskt råder det dock inga tvivel om att lagen behövs. Inga partier i riksdagen har reserverat sig mot förslaget eller lämnat in några motförslag. Det betyder att alla riksdagspartier är överens om att säkerhetsnyttan med lagen överväger nackdelarna för markägarna. De nya reglerna i säkerhetsskyddslagen är planerade att börja gälla från och med 2026-07-01. Fram till dess behöver myndigheter och företag anpassa sig till de nya kraven så att systemet fungerar när lagen väl träder i kraft.