Hårdare krav införs för jurister och tolkar i asylärenden

Riksdagen har beslutat att skärpa reglerna för vilka som får arbeta som offentliga biträden och tolkar i migrationsärenden. Beslutet togs den 26 november 2025 och syftar till att öka rättssäkerheten för människor som söker asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. De nya lagarna kommer att börja gälla den 1 januari 2026. För att förstå varför detta beslut är viktigt behöver vi först titta på vad ett offentligt biträde och en tolk gör. När en person kommer till Sverige och söker asyl befinner sig den personen ofta i en utsatt situation. Personen kan sällan svenska lagar och kanske inte talar språket. Därför utser staten ofta ett offentligt biträde, vilket är en jurist eller advokat som ska hjälpa den sökande att föra sin talan och se till att allt går rätt till. Staten står för kostnaden för denna hjälp. Det behövs ofta också en tolk som översätter allt som sägs mellan myndigheterna och den sökande. Under de senaste åren har det kommit rapporter om att systemet inte alltid fungerar som det ska. Det har funnits fall där offentliga biträden saknat nödvändig kunskap om lagarna eller inte engagerat sig tillräckligt i sina klienters ärenden. Det har också förekommit problem med tolkar som inte översätter korrekt. Eftersom besluten i dessa ärenden är livsavgörande för de inblandade – det handlar om rätten att få stanna i Sverige eller att bli utvisad – är det oerhört viktigt att alla som arbetar med processen är kompetenta. De nya reglerna innebär flera konkreta förändringar. För det första införs ett krav på att den som ska arbeta som offentligt biträde måste ha en juristexamen. Tidigare räckte det att personen ansågs "lämplig", men nu krävs alltså en formell utbildning för att garantera att biträdet kan juridiken. För det andra skärps reglerna kring något som kallas substitution. Det innebär att en advokat som har fått ett uppdrag inte längre får skicka någon annan i sitt ställe hur som helst. Tidigare har det hänt att en erfaren advokat tagit uppdraget, men sedan skickat en mindre erfaren kollega till mötena. Nu krävs särskilt tillstånd för att få göra så. En annan viktig del i beslutet är att myndigheter som Migrationsverket och Polisen får möjlighet att stänga av olämpliga biträden. Om en jurist missköter sig eller visar sig vara okunnig ska denne kunna förklaras obehörig. Det betyder att personen inte får ta fler uppdrag i migrationsärenden. När det gäller tolkar säger de nya reglerna att myndigheterna i första hand ska försöka anlita tolkar som är auktoriserade, vilket är en kvalitetsstämpel på att tolken är utbildad och testad. I riksdagen var de flesta partier överens om att dessa skärpningar behövs, men det fanns också förslag på att gå ännu längre. Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet och ville se obligatoriska kunskapstester för alla jurister som vill jobba med dessa frågor. De menade också att det är fel att Migrationsverket själva väljer vilka biträden som ska hjälpa de asylsökande, eftersom Migrationsverket är den myndighet som också fattar besluten. Miljöpartiet ville därför att domstolarna skulle ha ansvaret för att utse biträden för att göra processen mer oberoende. De ville även ha specifika lagkrav på kompetens om barns rättigheter för de som företräder barn. Utskottet och riksdagens majoritet tyckte dock att regeringens förslag var tillräckligt bra och röstade därför nej till dessa extra krav. Sammanfattningsvis innebär beslutet att kraven höjs för att säkerställa att ingen drabbas av felaktiga beslut på grund av att deras jurist eller tolk inte kan sitt jobb. Det handlar om att skydda den enskildes rättigheter och se till att skattepengarna går till kompetent personal.