Miljarder till demokratin – så fördelas pengarna till rikets styrelse

Att driva ett land kostar pengar. Då handlar det inte bara om att bygga vägar, driva sjukhus eller betala lärarlöner, utan också om att finansiera själva demokratin. För att Sverige ska fungera måste vi ha en riksdag som stiftar lagar, en regering som styr landet och myndigheter som kontrollerar att allt går rätt till. Detta kallas med ett samlingsnamn för ”Rikets styrelse”. Nu har konstitutionsutskottet (KU) sagt ja till budgeten för detta område för år 2026. Det handlar om totalt cirka 21,6 miljarder kronor. Här går vi igenom vad pengarna ska användas till och varför det är viktigt för dig som medborgare. En stor del av pengarna går till Sveriges riksdag och regering. Riksdagen är de 349 ledamöter som folket har valt. För att de ska kunna göra sitt jobb krävs löner, assistenter och lokaler. Just nu pågår dessutom stora renoveringar av riksdagens byggnader för att de ska vara säkra och fungera i framtiden. Det kostar mycket pengar, och därför har riksdagen fått en ökad budget för fastighetsunderhåll. Eftersom 2026 är ett valår har man också avsatt extra pengar för att kunna genomföra valet på ett säkert och korrekt sätt. Regeringskansliet, där statsministern och alla andra ministrar arbetar tillsammans med sina tjänstemän, får den största delen av kakan, drygt 10,7 miljarder kronor. Dessa pengar ska också täcka kostnader för Sveriges ambassader utomlands och arbetet med att representera Sverige i EU och NATO. En annan viktig del av rikets styrelse är statschefen, alltså kungen. Kungliga hov- och slottsstaten får drygt 190 miljoner kronor. Dessa pengar ska täcka kostnader för kungafamiljens officiella uppdrag, statsbesök och skötseln av de kungliga slotten och parkerna som är en del av vårt kulturarv. Men demokrati handlar inte bara om de som bestämmer, utan också om de som granskar makten. Därför går en del av budgeten till Riksrevisionen och Justitieombudsmannen (JO). Riksrevisionen har till uppgift att kolla så att statens pengar används effektivt. JO finns till för att medborgare ska kunna klaga om de tycker att en myndighet har behandlat dem fel. Dessa funktioner är nödvändiga för att vi ska kunna lita på systemet. I budgeten ingår också stöd till media och nationella minoriteter. Mediestödet finns för att vi ska ha fria och oberoende tidningar i hela landet, vilket är avgörande för det fria ordet. Dessutom ges pengar till Sametinget för att värna samisk kultur och näringar. Även länsstyrelserna, som är regeringens förlängda arm ute i landet, får pengar via detta utgiftsområde. Beslutet innebär också en ändring i budgetlagen. Man tar bort begreppet överskottsmål och pratar istället om att budgeten ska vara i balans över tid. Regeringen ska också bli tydligare med att jämföra sina ekonomiska gissningar med EU-kommissionens prognoser för att se till att man räknar rätt. Det fanns andra förslag från oppositionspartierna (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet). De ville bland annat sänka anslaget till Regeringskansliet eller satsa mer pengar på minoritetspolitik och mediestöd. Men eftersom regeringen och Sverigedemokraterna har majoritet i riksdagen, blev det regeringens förslag som vann. Det innebär att ramarna för hur demokratins maskineri ska finansieras under 2026 nu är satta.