Lagrådet växer tillfälligt för att hinna granska alla lagar

Riksdagens konstitutionsutskott har sagt ja till ett förslag som handlar om att tillfälligt utöka Lagrådets kapacitet under våren 2026. Detta kan låta som en liten teknisk detalj, men det spelar en stor roll för hur nya lagar kommer till i Sverige och för att se till att vår demokrati fungerar som den ska. För att förstå beslutet behöver vi först titta på vad Lagrådet faktiskt gör. I Sverige kan regeringen inte bara bestämma nya lagar hur som helst. När regeringen vill genomföra en förändring skriver de ett lagförslag, som kallas för en proposition. Men innan riksdagen får rösta om förslaget måste det ofta passera en viktig kontrollstation: Lagrådet. Lagrådet består av mycket erfarna domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Deras uppgift är att agera som en juridisk besiktningsman. De granskar förslagen för att se till att de inte bryter mot grundlagen eller krockar med andra lagar som redan finns. De kollar också så att lagtexten är tydlig så att vanliga människor kan förstå vad som gäller. Det här är en viktig del av vår rättssäkerhet. Problemet som nu har uppstått handlar om arbetsbördan inför våren 2026. Regeringen planerar att lägga fram en väldigt stor mängd lagförslag under den perioden. Eftersom det är valår 2026 vill de hinna få igenom så mycket politik som möjligt innan sommaren. För att riksdagen ska hinna besluta om lagarna innan sommaruppehållet finns det en deadline i mars, en så kallad stoppdag. Det innebär att väldigt många lagförslag skickas till Lagrådet samtidigt strax innan detta datum. Det skapar en enorm kö, lite som rusningstrafik fast med lagböcker. Om Lagrådet inte hinner med att granska allt noggrant finns det en risk att lagstiftningsprocessen stannar av, eller att granskningen inte blir lika grundlig som den borde vara. Enligt de regler som finns idag får Lagrådet arbeta på högst fem avdelningar samtidigt. En avdelning är en grupp domare som jobbar tillsammans med att granska lagar. Regeringen har insett att fem avdelningar troligen inte kommer att räcka för att hantera den stora mängden arbete som väntar under första halvan av 2026. Därför har de föreslagit att man tillfälligt ska ändra lagen så att Lagrådet får ha sex avdelningar istället för fem. Det här ska gälla under en begränsad period, från januari till juni 2026. Konstitutionsutskottet, som är den grupp i riksdagen som har tittat närmare på förslaget, håller med regeringen. De anser att det är nödvändigt att göra den här ändringen för att undvika proppar i systemet. Utskottet föreslår till och med att ändringen ska börja gälla lite tidigare än vad regeringen först tänkte, redan den 9 januari 2026, för att vara på den säkra sidan. Att utöka antalet avdelningar innebär att fler domare behöver kallas in. Lagen säger att högst sex justitieråd (domare från de högsta domstolarna) får tas i anspråk samtidigt för detta, för att inte dränera domstolarna på all sin personal. Därför kommer de extra platserna i Lagrådet sannolikt att fyllas av exempelvis pensionerade justitieråd som har lång erfarenhet och kan rycka in när det behövs som mest. Sammanfattningsvis handlar beslutet om att ge Sveriges laggranskare rätt verktyg och resurser för att klara av en väntad arbetstopp, så att de nya lagar som stiftas i Sverige fortsätter att hålla hög kvalitet och följer vår grundlag.