Riksdagen ser över kontrollen av miljardstiftelsen för forskning

Den 3 december 2025 fattade riksdagen ett beslut som rör hur vi kontrollerar en av Sveriges viktigaste finansiärer av vetenskaplig forskning. Beslutet grundar sig på konstitutionsutskottets betänkande KU15 och handlar om den årliga revisionen av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Det kan låta krångligt vid en första anblick, men det handlar i grunden om att säkerställa att stora summor pengar hanteras på rätt sätt och att de som granskar detta kan göra sitt jobb helt oberoende. För att förstå beslutet måste vi först titta på vad Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond är för något. Det är en stiftelse som har till uppgift att främja och understödja vetenskaplig forskning som är knuten till Sverige. Fonden har sitt ursprung i en donation från Riksbanken i samband med deras 300-årsjubileum 1968. Idag förvaltar stiftelsen tillgångar värda cirka 20 miljarder kronor. Eftersom pengarna ursprungligen kommer från det allmänna har riksdagen alltid haft ett stort ansvar för stiftelsen. Riksdagen utser exempelvis styrelsen och tar emot stiftelsens årsredovisning. En viktig del i kontrollen av stiftelsen är den så kallade revisionen. Revision innebär att revisorer granskar bokföringen och styrelsens arbete för att se till att allt går rätt till och att siffrorna stämmer. Hittills har denna uppgift legat på Riksrevisionen, som är en myndighet under riksdagen med uppdrag att granska den statliga verksamheten. Men nu har Riksrevisionen flaggat för att det nuvarande systemet har juridiska och praktiska problem. Problemet ligger i krocken mellan olika regelverk. Riksrevisionen granskar normalt statliga myndigheter, men Jubileumsfonden är en stiftelse och lyder under stiftelselagen. Enligt stiftelselagen måste revisionen göras av en auktoriserad revisor. Auktoriserade revisorer står under tillsyn av en annan myndighet som heter Revisorsinspektionen. Här uppstår en märklig situation: Riksrevisionen har i uppdrag att granska Revisorsinspektionen, samtidigt som Revisorsinspektionen ska utöva tillsyn över de revisorer som arbetar på Riksrevisionen. Det blir en cirkel där ”granskaren granskas av den de granskar”, vilket kan skada förtroendet för oberoendet. För att lösa detta har Riksrevisionen beslutat att deras anställda inte längre ska vara auktoriserade revisorer under sin anställningstid. Men utan auktoriserade revisorer kan Riksrevisionen inte lagligt genomföra granskningen av Jubileumsfonden på det sätt som stiftelselagen kräver. Därför behövs en förändring. Riksdagen har nu lyssnat på detta och beslutat att en utredning ska tillsättas. En särskild utredare ska se över hur revisionen av stiftelsen ska gå till i framtiden. Syftet är att hitta ett system där revisionen fungerar lagligt och praktiskt, utan att Riksrevisionens oberoende ifrågasätts. Samtidigt har riksdagen varit tydlig med en sak: banden mellan riksdagen och stiftelsen ska fortsätta vara starka. Även i framtiden ska stiftelsens årsredovisning och revisionsberättelse lämnas till riksdagen för granskning. Historiskt sett har stiftelsen haft en unik ställning. Redan på 1980-talet, när stiftelsen blev mer självständig från Riksbanken, slogs det fast att riksdagens revisorer skulle ha insyn. Det är denna tradition av demokratisk insyn i hur forskningspengarna används som riksdagen vill värna om, även om formerna för själva granskningen nu måste moderniseras. Beslutet i kammaren fattades med acklamation. Det betyder att det inte krävdes någon votering med rösträkning, utan att alla partier var överens om att förslaget var bra. Nu väntar arbetet med att utreda frågan vidare för att hitta en hållbar lösning för framtiden.