Riksdagen nekar samer ökat självstyre och stärkta rättigheter till mark

I februari 2026 fattade riksdagen beslut i flera frågor som rör det samiska folket. Frågorna handlade bland annat om samernas rätt till ökat självstyre, en egen parlamentsbyggnad och stärkta rättigheter till mark och vatten för jakt och fiske. Riksdagens majoritet valde att rösta nej till samtliga av dessa förslag. Detta innebär att situationen förblir oförändrad och att Sametinget fortsätter att fungera som en statlig myndighet snarare än ett självständigt parlament. Bakgrunden till omröstningen Inför beslutet hade flera partier, främst Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP), lämnat in förslag till riksdagen. Kraven bygger på en långvarig debatt om det samiska folkets ställning som urfolk i Sverige. En viktig del i bakgrunden är den så kallade Girjasdomen från år 2020. I den domen slog Högsta domstolen fast att Girjas sameby har ensamrätt att upplåta jakt och fiske på sitt område, framför staten. Efter denna dom har många samiska företrädare krävt att staten ska anpassa sina lagar och ge samerna tydligare rättigheter i hela renskötselområdet. Varför röstade riksdagen nej? Konstitutionsutskottet (KU), den grupp i riksdagen som förbereder den här typen av beslut, föreslog att riksdagen skulle rösta nej. Anledningen till avslaget är inte nödvändigtvis att majoriteten är emot rättigheterna i sak, utan att regeringen redan arbetar med dessa frågor. Regeringen har nyligen valt att lägga ner en tidigare utredning, som kallades Renmarkskommittén, för att i stället göra ett nytt försök med en ny utredning kring markfrågorna. Riksdagen vill därför invänta regeringens arbete innan man fattar nya lagbeslut. Man valde också att inte utvärdera den befintliga konsultationslagen, en lag som tvingar staten att rådfråga samerna i ärenden som berör dem. Kritik mot beslutet Beslutet har väckt reaktioner. Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) reserverade sig mot beslutet och menar att Sverige är för långsamt när det gäller att skydda urfolkets rättigheter. De får medhåll från flera håll. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tidigare kritiserat staten för en ovilja att dra konkreta slutsatser av Girjasdomen. DO varnar för att detta kan leda till diskriminering av samer. Även Statskontoret, en statlig myndighet som analyserar hur andra myndigheter fungerar, har påpekat att det samiska självbestämmandet är begränsat eftersom Sametinget styrs stramt av staten. Å andra sidan finns det lokala intresseorganisationer i norra Sverige som uttryckt oro över tidigare utredningar. De menar att om samerna får exklusiva rättigheter till mark och vatten, riskerar den övriga lokalbefolkningens intressen och tillgång till naturen att hamna i skymundan. Detta gör frågan komplex och politiskt känslig. Vad händer nu? För de som påverkas av beslutet innebär riksdagens nej att väntan fortsätter. Utan lagändringar måste de samiska företrädarna och samebyarna fortsätta förhålla sig till det nuvarande systemet. Frågan om hur samernas urfolksrättigheter ska kombineras med andra samhällsintressen ligger nu återigen på regeringens bord för framtida utredning. Det återstår att se hur den nya utredningen som regeringen planerar kommer att hantera konflikterna kring mark, vatten och självbestämmande i framtiden.