Riksdagen säger nej till nya minoritetsspråk i Sverige

Riksdagen har fattat ett beslut om framtiden för Sveriges språkpolitik. Beslutet grundar sig på förslag från den allmänna motionstiden och behandlar frågan om att utöka det rättsliga skyddet för specifika språk i Sverige. De språk som diskuterades var samiska, älvdalska, svenskt teckenspråk och arabiska. Riksdagen valde att avslå samtliga förslag om förändringar, vilket betyder att dagens regler ligger fast. Ett av förslagen handlade om att införa en helt ny och särskild språklag för det samiska språket. Syftet med en sådan lag skulle vara att stärka samernas rättigheter som urfolk. Ett annat förslag gällde älvdalskan, som talas av en mindre grupp i Dalarna. Flera partier ville att älvdalskan officiellt skulle erkännas som ett eget språk eller som ett nationellt minoritetsspråk. Vidare fanns det förslag om att ge teckenspråket status som ett nationellt minoritetsspråk, samt att inkludera arabiska i samma grupp. Konstitutionsutskottet (KU), som är den grupp i riksdagen som förbereder denna typ av beslut, föreslog att man skulle säga nej till alla dessa idéer. Deras anledning är att den befintliga språklagen från 2009 redan fungerar bra och ger det skydd som behövs. När det gäller de nationella minoritetsspråken anser utskottet att den nuvarande listan över språk inte ska ändras. Frågan om älvdalskans status undersöks dessutom redan av regeringen. För de människor som talar dessa språk innebär beslutet att ingenting förändras i nuläget. Det kommer inte att skapas några nya juridiska rättigheter eller delas ut extra pengar till utvecklingen av älvdalskan, teckenspråket eller det samiska språket. Förslaget om att göra arabiska till ett minoritetsspråk nekades eftersom språket inte uppfyller kraven. Enligt de överenskommelser Sverige har med Europarådet måste ett språk ha talats kontinuerligt i landet i cirka hundra år för att få kallas för ett nationellt minoritetsspråk. Beslutet har väckt debatt och fått ta emot kritik från flera av partierna i riksdagen samt från olika intresseorganisationer. De partier som drivit på för förändringar är framför allt Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP). Dessa fyra partier riktar skarp kritik mot att älvdalskan inte får ett officiellt erkännande. De pekar på att internationella språkexperter och Europarådet har rekommenderat Sverige att erkänna älvdalskan som ett eget språk. Vänsterpartiet (V) står också fast vid sin kritik angående samiskan och menar att en specifik lag behövs för att på allvar skydda språket. Centerpartiet (C) har lyft fram teckenspråkets situation. De anser att döva personers tillgång till utbildning och kultur hämmas när teckenspråket inte får samma starka ställning i lagen som de nationella minoritetsspråken har. Sammanfattningsvis visar beslutet att regeringssidan och utskottets majoritet vill behålla den språkpolitik som redan finns. Förändringar anses inte nödvändiga i dagsläget, medan oppositionen anser att Sverige hamnar efter och inte följer internationella experters råd kring hur minoriteters språk bör skyddas.