Riksdagen säger nej till förändrad begravningsavgift

Den 29 januari 2026 fattade riksdagen ett viktigt beslut som rör hur begravningar organiseras och finansieras i Sverige. Beslutet innebär att riksdagen säger nej till flera förslag om att förändra dagens system. Detta gäller specifikt hur den så kallade begravningsavgiften fungerar och frågan om huruvida Svenska kyrkans egna begravningsbyråer snedvrider konkurrensen på den fria marknaden. Samtliga politiska partier i riksdagen, det vill säga Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, stod enade bakom beslutet att avslå dessa förslag.\n\nBakgrunden till det första beslutet handlar om själva begravningsavgiften. I dag betalar alla personer i Sverige som har en inkomst en särskild begravningsavgift. Denna avgift går till att sköta om begravningsplatser och tillhandahålla lokaler för begravningsceremonier, helt oavsett vilken religion eller tro den avlidne tillhörde. Flera motioner, vilket är ett annat ord för förslag från riksdagsledamöter, har lyft krav på att reformera denna avgift från grunden. Förslaget gick ut på att avgiften i stället borde bli en helt integrerad del av det vanliga offentliga skattesystemet. Anledningen till förslaget är att kritiker anser att dagens nuvarande system saknar transparens och öppenhet. De menar att det är mycket svårt för vanliga medborgare att förstå exakt vad avgiften går till och hur den beräknas varje år. Riksdagen bedömde dock att den nuvarande regleringen fungerar tillräckligt bra och röstade därmed ner förslaget.\n\nDet andra stora området som behandlades var frågan om rättvis konkurrens inom hela begravningsverksamheten. Svenska kyrkan har i dag ett mycket stort ansvar för landets begravningsfrågor på uppdrag från den svenska staten. Samtidigt driver Svenska kyrkan helt egna kommersiella begravningsbyråer som säljer tjänster till sörjande anhöriga. Detta fenomen har uppmärksammats starkt av Konkurrensverket, som är en statlig myndighet vars uppgift är att övervaka att alla företag kan konkurrera på rättvisa villkor. Konkurrensverket har varnat för att kyrkans dubbla roller faktiskt kan skapa en osund och orättvis konkurrens. Risken finns att kyrkan använder statliga pengar från sin myndighetsutövning för att gynna sina egna affärsverksamheter. Detta kallas med ett annat ord för korssubventionering.\n\nFörslaget till riksdagen var att man skulle utreda och motverka denna osunda konkurrens omedelbart. Riksdagen valde dock att avslå även detta förslag. Anledningen är inte att politikerna förnekar att det kan finnas ett problem, utan att den svenska regeringen redan håller på att titta på frågan internt. Riksdagen valde därför att avvakta regeringens pågående arbete i stället för att starta ett helt nytt initiativ.\n\nBesluten har dock fått ta emot en del kritik. Sveriges Begravningsbyråers Förbund, som är en branschorganisation för privata begravningsbyråer, har uttryckt stor oro över riksdagens avvaktande hållning i frågan. De anser att dröjsmålet med att åtgärda dessa allvarliga konkurrensproblem drabbar privata småföretag mycket negativt, eftersom de har svårt att tävla mot Svenska kyrkans enorma ekonomiska muskler. Även andra röster har pekat på att det behövs en tydligare gräns mellan kyrkans statliga uppdrag och deras affärsdrivande verksamhet.\n\nSammanfattningsvis betyder beslutet att begravningsavgiften kommer att hanteras på exakt samma sätt som tidigare. Reglerna för kyrkans byråer förblir också oförändrade, i väntan på regeringens slutsatser.