Riksdagen stoppar nya regler för begravningar och bårhus

Riksdagen har nyligen tagit beslut om flera förslag som rör hur begravningar ska fungera i Sverige. Det handlar om en rapport från konstitutionsutskottet (KU) där man gått igenom förslag från politiker. Efter att ha granskat förslagen valde ett enigt utskott att rekommendera riksdagen att säga nej till samtliga. Eftersom alla partier var helt överens togs beslutet utan någon formell omröstning. Denna text fokuserar på de tre mest uppmärksammade förslagen i rapporten. Ett av de stora ämnena handlade om tillgången till begravningsplatser för olika religiösa grupper. I dag ser möjligheterna att begravas enligt sin egen tro olika ut beroende på var i landet man bor. Förslaget som lades fram gick ut på att stärka rätten för personer från olika trossamfund, som till exempel islam eller judendom, att få en gravplats nära sin hemort. Riksdagen valde dock att säga nej. Politikerna anser att de lagar som redan finns räcker till. I dag ligger ansvaret oftast hos Svenska kyrkan, och de förväntas erbjuda särskilda gravplatser. Kritiker menar dock att detta inte fungerar fullt ut i verkligheten. Det leder till att sörjande familjer ibland måste ordna långa transporter av den döda till andra delar av landet för att kunna genomföra begravningen enligt sina traditioner. Ett annat viktigt förslag handlade om begravningsombud. Det är personer som har till uppgift att granska begravningar och se till att allt går rätt till, särskilt för de medborgare som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Problemet som togs upp var att dessa ombud inte har fått någon höjning av sin lön sedan år 2012. Förslaget var att se över och höja lönen för att se till att arbetet fortsätter att göras på ett bra sätt. Även detta förslag fick nej. Riksdagen ansåg att det inte behövs någon ändring i dagsläget. Sveriges begravningsbyråers förbund och andra kritiker har varnat för att detta i längden hotar granskningen, vilket kan leda till att fel och brister inte upptäcks. Det tredje stora förslaget berörde en svår fråga för sjukvården. Moderaterna (M) hade lagt fram ett förslag om att ge regionerna rätt att besluta om kremering tre månader efter ett dödsfall, om inga anhöriga kan hittas eller om de anhöriga förblir passiva. Målet var att lösa problemet med brist på plats i sjukhusens bårhus. När kroppar ligger kvar under lång tid skapas stora problem för personalen. Riksdagen valde att säga nej även till detta. De förklarade att det redan i dag finns en gräns på en månad i begravningslagen och att det går att söka undantag hos Skatteverket om det behövs ännu mer tid. Kritiker framhäver att den nuvarande processen är krånglig och otydlig, vilket gör att vården fortsätter att ha problem när utredningar drar ut på tiden. Sammanfattningsvis innebär riksdagens beslut att lagarna kring begravningar i Sverige förblir oförändrade. Samtliga partier i riksdagen, det vill säga Socialdemokraterna (S), Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Liberalerna (L), Vänsterpartiet (V), Kristdemokraterna (KD), Miljöpartiet (MP) och Centerpartiet (C), var eniga i beslutet. För de som påverkas, såsom religiösa grupper, vårdpersonal och ombud, innebär detta att de upplevda utmaningarna kvarstår.