Riksdagen säger nej till ett tredje juridiskt kön

Riksdagens konstitutionsutskott har tagit ställning till förslag som handlar om friheter och rättigheter i Sverige. Två av de mest uppmärksammade punkterna handlade om att införa ett tredje juridiskt kön samt att uttryckligen skriva in rättigheter för hbtqi-personer i den svenska grundlagen. Hbtqi är en förkortning som står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer och intersexpersoner. Utskottet valde att föreslå att riksdagen ska avslå dessa förslag. Bakgrunden till förslagen är att det länge har funnits krav på att stärka rättigheterna för personer som inte identifierar sig som vare sig man eller kvinna, vilket ofta kallas för icke-binära. Kraven har också handlat om att säkra diskrimineringsskyddet för hbtqi-personer genom att ge det en starkare plats i svensk lag. Genom att skriva in detta i grundlagen skulle rättigheterna få den högsta möjliga juridiska tyngden och bli svårare att ändra i framtiden om politiken skulle vända. De partier som har drivit på för dessa förändringar är Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De har arbetat tillsammans med olika organisationer från civilsamhället, bland annat RFSL som är en organisation som arbetar för hbtqi-personers rättigheter. Dessa grupper anser att staten måste erkänna alla människor oavsett könsidentitet. Den politiska majoriteten i konstitutionsutskottet valde dock att inte ge stöd åt förslagen. De anser att den lagstiftning som redan finns är fullt tillräcklig för att skydda människors grundläggande rättigheter. Majoriteten hänvisar till existerande lagar som regeringsformen och Europakonventionen. De anser också att det redan pågår andra statliga utredningar och arbeten som hanterar dessa frågor på ett bra sätt. Konsekvensen av detta beslut är att den nuvarande ordningen kommer att fortsätta gälla. Det innebär att Sverige kommer att fortsätta ha endast två juridiska kön, man och kvinna. Det kommer inte heller att göras några nya tillägg i grundlagen när det gäller specifika rättigheter för hbtqi-personer. Inga nya juridiska reformer genomförs alltså på dessa områden just nu. Beslutet har fått kritik från både oppositionspartierna och olika rättighetsorganisationer. Kritiken handlar bland annat om att Sverige nu riskerar att halka efter rent internationellt. Det finns flera länder i världen som redan har infört möjligheten till ett tredje juridiskt kön eller ett mer neutralt könsalternativ. De som är kritiska framhåller att det faktum att staten inte erkänner ett tredje kön är kränkande för icke-binära personers personliga integritet. De anser att avsaknaden av ett tydligt grundlagsskydd gör hbtqi-personers rättigheter sårbara för framtida politiska beslut. Debatten kring hur svensk lagstiftning bäst kan utformas för att inkludera och skydda alla medborgare kommer med största sannolikhet att fortsätta, även om detta specifika förslag nu röstades ned.