Riksdagen säger nej till ändrade regler för den svenska monarkin

Sveriges riksdag (riksdagen) har nyligen tagit ställning till ett antal förslag, så kallade motioner, som handlar om det svenska statsskicket och monarkin. Beslutet grundar sig i ett betänkande från Konstitutionsutskottet (KU). Ett betänkande är en rapport där utskottet ger sitt förslag på hur riksdagen ska rösta. I detta fall föreslog utskottet att alla motioner som krävde förändringar av kungahusets ställning skulle avslås, vilket också blev riksdagens slutgiltiga beslut. Beslutet innebär i praktiken att Sverige förblir en konstitutionell monarki och att inga grundlagar kommer att ändras. Ett av de mest uppmärksammade förslagen handlade om att avskaffa statschefens, alltså kungens, åtalsimmunitet. Åtalsimmunitet är en juridisk term som betyder att personen i fråga inte kan åtalas eller dömas i en domstol om denne skulle begå ett brott. I och med detta beslut behåller kungen sin immunitet. Vidare beslutades det att kravet på att monarken måste bekänna sig till den evangelisk-lutherska tron ligger kvar. Det införs inte heller någon ny lagstiftning för att ge allmänheten större insyn i hur hovet hanterar sin ekonomi, och den kungliga dispositionsrätten, som ger kungen rätt att använda vissa statliga fastigheter, påverkas inte. Bakgrunden till beslutet bottnar i en historisk politisk överenskommelse som kallas för Torekovskompromissen, vilken slöts år 1971. Denna överenskommelse innebar att monarkin skulle finnas kvar i Sverige, men att kungen i stort sett skulle förlora all formell politisk makt och i stället få en rent ceremoniell roll. Konstitutionsutskottet och majoriteten av riksdagens partier anser att denna överenskommelse fortfarande är relevant. De menar att det nuvarande statsskicket är väl förankrat hos det svenska folket och att de lagar vi har i dag fungerar bra för att garantera stabilitet i landet. Därför fanns det inget stöd hos majoriteten för att ändra systemet. Detta beslut har dock inte fattats utan motstånd. Vänsterpartiet (V) har varit pådrivande i kritiken mot det nuvarande systemet och valde att reservera sig mot beslutet. Att reservera sig innebär att ett parti officiellt meddelar att man inte håller med om majoritetens beslut. Tillsammans med Republikanska föreningen anser de att det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv att den högsta maktpositionen i landet ärvs inom en specifik familj. De pekar också på att kungens åtalsimmunitet bryter mot en av rättssamhällets viktigaste grundprinciper, nämligen att alla människor ska vara lika inför lagen. Kritiken berör också den ekonomiska biten. Eftersom hovet finansieras av skattemedel från medborgarna anser kritikerna att verksamheten borde omfattas av offentlighetsprincipen, så att journalister och allmänheten kan granska i detalj hur pengarna används. Slutligen riktades kritik mot att kungen genom lag är tvingad att ha en viss religiös tro. Kritikerna framhåller att detta bekännelsetvång står i direkt konflikt med den allmänna religionsfriheten, som är en skyddad rättighet i den svenska grundlagen. Sammanfattningsvis landar utfallet i att de etablerade reglerna för det svenska kungahuset står fast. De personer som påverkas mest av beslutet är medlemmarna av den kungliga familjen, vars levnadsvillkor och skyldigheter enligt lagstiftningen förblir oförändrade. Trots en pågående debatt om demokrati, insyn och likhet inför lagen, visar riksdagens beslut att det i dagsläget saknas politiskt stöd för att reformera eller avskaffa monarkin i Sverige.