Sverige inför strängare sekretess för information från Nato

Sverige är medlem i försvarsalliansen Nato, vilket innebär att vi samarbetar tätt med andra länder kring frågor som rör försvar och säkerhet. Detta medlemskap för med sig nya krav på hur svenska myndigheter hanterar känslig information. Riksdagen har nu behandlat ett förslag från regeringen som handlar om att införa nya lagregler för att skydda hemligheter som delas inom alliansen. Syftet är att Sverige ska kunna leva upp till de krav på säkerhet och sekretess som Nato ställer på sina medlemsländer. I Sverige har vi en grundlagsfäst princip som kallas offentlighetsprincipen. Den innebär att medborgare och journalister i regel har rätt att ta del av handlingar och beslut som görs av staten och kommunerna. Detta är en viktig del av den svenska demokratin eftersom det ger folket möjlighet att granska makthavare. Men när det gäller internationella militära samarbeten krockar ibland den svenska öppenheten med behovet av hemlighetsmakeri. Inom Nato bygger samarbetet på att länder vågar dela med sig av underrättelseinformation, försvarsplaner och tekniska detaljer. Om Sverige inte kan garantera att denna information stannar hos berörda myndigheter, riskerar andra länder att sluta dela viktig information med oss. För att lösa detta problem har regeringen lagt fram ett förslag som nu godkänts av riksdagens konstitutionsutskott. Förslaget innebär en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. En ny bestämmelse införs som specifikt gäller information som kommer från ett ”utländskt organ” inom ramen för Nato-samarbetet. Det kan handla om rapporter från Natos högkvarter eller information från ett annat medlemslands försvarsmakt. Enligt den nya regeln ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i samarbetet försämras om uppgiften avslöjas. Det betyder att om en journalist begär ut en handling som rör Nato, och myndigheten bedömer att ett avslöjande skulle göra Nato eller andra länder upprörda eller misstänksamma mot Sverige, så ska handlingen hållas hemlig. Denna sekretess gäller inte bara hos Försvarsmakten utan hos alla svenska myndigheter som kan tänkas hantera sådan information. Dessutom gäller sekretessen även åt andra hållet: uppgifter som svenska myndigheter skickar till Nato ska också skyddas. Tiden för hur länge dessa uppgifter ska vara hemliga har satts till femtio år, vilket är en mycket lång tid jämfört med många andra typer av handlingar. Det finns också begränsningar i den så kallade meddelarfriheten, alltså rätten för statligt anställda att prata med journalister om missförhållanden, om det rör dessa specifika Nato-uppgifter. Beslutet var inte helt utan debatt, även om det fanns en bred enighet. I beslutsunderlaget finns ett särskilt yttrande från Vänsterpartiet. De påpekar att även om Sverige nu är med i Nato och måste följa reglerna, så är det viktigt att inte glömma bort demokratin och insynen. De menar att det är olyckligt att vi måste anpassa våra lagar på ett sätt som minskar allmänhetens insyn, och de betonar att Sverige framöver bör arbeta för mer öppenhet inom alliansen snarare än mindre. Sammanfattningsvis innebär beslutet att Sverige anpassar sin lagstiftning för att vara en pålitlig samarbetspartner i Nato. Det sker genom att man täpper till luckor där svensk offentlighet tidigare gällde, för att garantera att hemlig information förblir hemlig. De nya lagändringarna kommer att börja gälla från och med den 1 januari 2026.