Miljarder till kultur och idrott när riksdagen klubbar budgeten

Den 3 december 2025 fattade riksdagen beslut om hur mycket pengar som ska gå till kultur, medier, trossamfund och fritid under nästa år. Det handlar om utgiftsområde 17 i statens budget, och totalt rör det sig om drygt 17,3 miljarder kronor som ska fördelas. Besluten fattades genom acklamation, vilket innebär att riksdagsledamöterna svarade ja med röstrop utan att en formell rösträkning behövdes, eftersom det var tydligt att regeringens förslag skulle vinna. För dig som är ung påverkar detta beslut flera områden i vardagen, från filmerna du ser och musiken du lyssnar på, till möjligheten att idrotta eller gå på museum. En stor del av budgeten går till det som kallas kulturområdesövergripande verksamhet. Här ingår bland annat pengar till Kulturrådet som fördelar bidrag till allt från teatergrupper till bibliotek. Regeringen har valt att slå ihop vissa myndigheter för att spara pengar och göra arbetet effektivare. Till exempel ska Nämnden för hemslöjdsfrågor inordnas i Statens kulturråd, och Statens konstråd samt ArkDes (Arkitektur- och designcentrum) ska slås ihop med Moderna museet. Även Statens försvarshistoriska museer ska upphöra som egen myndighet och ingå i en större grupp för maritima och transporthistoriska museer. En viktig fråga för många unga är idrotten. Regeringen lägger över två miljarder kronor på stöd till idrotten. Det finns särskilda satsningar på simskolor i utsatta områden för att fler ska lära sig simma. Samtidigt ville oppositionspartierna (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet) satsa ännu mer pengar här. De hade förslag om extra miljoner till parasport för barn och unga med funktionsnedsättning och mer pengar till idrottsföreningar i områden där få ungdomar idrottar i dag. Eftersom regeringen har majoritet röstades dessa förslag ner, men oppositionen har skrivit så kallade särskilda yttranden där de förklarar vad de hade velat göra i stället. Inom medieområdet beslutades om finansieringen av public service, alltså SVT, Sveriges Radio och UR. För 2026 får dessa bolag dela på nästan 10 miljarder kronor för att göra nyheter och program. En nyhet som kan märkas för de som betalar skatt är att public service-avgiften sänks något. Avgiften tas ut via skattsedeln, och eftersom det har kommit in mer pengar än beräknat i systemet justeras nu taket för hur mycket man max behöver betala. Ett annat område där det råder oenighet mellan partierna är folkbildningen, det vill säga studieförbund och folkhögskolor. Många ungdomar kommer i kontakt med studieförbund genom exempelvis replokaler för musik eller kurser. Regeringen har minskat anslagen hit jämfört med tidigare år, vilket oppositionen är starkt kritisk till. De menar att det slår mot kulturlivet på mindre orter och minskar möjligheterna för unga att utöva kultur. Regeringen menar å andra sidan att det behövs bättre kontroll över hur pengarna används. Slutligen har riksdagen också godkänt ett nytt mål för spelpolitiken. Det handlar om spel om pengar, som onlinekasinon och betting. Det nya målet betonar att marknaden ska vara sund och säker. Det ska finnas tydlig information till spelarna för att minska risken för spelberoende, och spelmarknaden ska inte kunna utnyttjas av kriminella för till exempel penningtvätt. Staten vill ha stark kontroll för att skydda konsumenterna, samtidigt som intäkterna från spel ska kunna gå till allmännyttiga ändamål som idrottsrörelsen.