Riksdagen klubbar budgeten för kultur, medier och fritid 2026

Nu är det bestämt hur mycket statliga pengar som ska gå till kultur, idrott, medier och trossamfund under år 2026. Riksdagen har röstat ja till regeringens budgetförslag för det som kallas utgiftsområde 17. Totalt handlar det om cirka 17,3 miljarder kronor som ska fördelas på allt från teatrar och museer till idrottsföreningar och public service. Beslutet innebär inte bara en fördelning av pengar utan också förändringar i hur vissa myndigheter är organiserade och hur spelmarknaden ska regleras. En stor del av beslutet handlar om finansieringen av radio och tv i allmänhetens tjänst, det som kallas public service. Det gäller företagen Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR). Riksdagen har godkänt hur mycket pengar dessa bolag ska få för att driva sin verksamhet under 2026. Samtidigt justeras den avgift som vi medborgare betalar via skatten för public service. Eftersom det har kommit in mer pengar än beräknat på det särskilda kontot för public service, har riksdagen beslutat att sänka taket för avgiften något. Det innebär att den del av din inkomst som ligger till grund för avgiften justeras, för att undvika att staten samlar på sig ett för stort överskott av dessa pengar. En annan viktig förändring i årets beslut rör strukturerna för statliga kulturinstitutioner. Regeringen vill effektivisera verksamheten och minska antalet myndigheter. Därför har riksdagen godkänt att man tar bort vissa tidigare låsningar, så kallade riksdagsbindningar. Detta gör det möjligt för regeringen att slå ihop vissa verksamheter. Konkret innebär det att Nämnden för hemslöjdsfrågor ska flytta in under Statens kulturråd. Dessutom ska Statens konstråd och arkitekturmyndigheten ArkDes inordnas i Moderna museet, och Statens försvarshistoriska museer ska slås ihop med Statens maritima och transporthistoriska museer. Syftet är att spara pengar på administration och samordning. Beslutet innehåller också nya mål för spelmarknaden, alltså den marknad som handlar om spel om pengar, som casino och betting. Målet är att marknaden ska vara sund och säker och stå under offentlig kontroll. En viktig nyhet är att det ska ställas tydligare krav på information till spelarna. Det ska vara lätt att förstå spelets villkor och risker, och det ska finnas ett starkt skydd för konsumenterna för att motverka spelberoende och skuldsättning. Samtidigt ska man se till att intäkter från spel även fortsättningsvis kan bidra till allmännyttig ideell verksamhet, som till exempel idrottsrörelsen. Innan beslutet fattades fanns det flera alternativa förslag från oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Dessa partier ville prioritera pengarna annorlunda jämfört med regeringen och Sverigedemokraterna. Oppositionen ville bland annat lägga mer pengar på studieförbund, som ordnar studiecirklar och kurser, samt satsa mer på kulturskolan för att fler barn och unga ska få möjlighet att lära sig spela instrument eller utöva teater. De lyfte också fram behovet av mer pengar till idrotten, särskilt parasport och idrott i utsatta områden. Eftersom regeringspartierna har majoritet röstades dock dessa motförslag ner, men oppositionspartierna har lämnat in så kallade särskilda yttranden där de förklarar sin politik. Sammanfattningsvis innebär riksdagens beslut att de ekonomiska ramarna för kulturlivet och fritidssektorn nu är satta för 2026. Lagändringarna, inklusive de nya strukturerna för myndigheterna och justeringen av public service-avgiften, kommer att träda i kraft den 1 januari 2026.