Riksdagen säger nej till snabbare skydd av svenskt kulturarv

Kriget i Ukraina har visat hur snabbt gamla byggnader, ovärderlig konst och viktiga historiska dokument kan förstöras när en väpnad konflikt bryter ut. Bilderna på skadade museer har skapat en debatt i hela Europa, och även här i Sverige. Detta fick flera politiker att agera och skriva förslag till riksdagen. Målet med förslagen var att Sverige omedelbart måste bli bättre på att skydda sitt kulturarv om vi skulle drabbas av en svår kris eller krig. Förslagen, som lyftes fram under riksdagens allmänna motionstid, handlade om att snabbt bygga upp det civila försvaret inom den svenska kulturen. De partier som drev på hårdast för detta var Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP). En viktig tanke var att man i snabb takt skulle identifiera vilka historiska föremål och byggnader som är viktigast i Sverige. Sedan ville de märka ut dessa platser med en blåvit sköld. Den blåvita skölden är en internationell symbol enligt Haagkonventionen, vilket är ett avtal som säger att dessa platser inte får anfallas i krig. Förslaget krävde också att det skulle upprättas noggranna planer för hur man i en nödsituation snabbt evakuerar och säkert gömmer undan viktiga historiska föremål. Riksdagen valde att avslå förslagen. Majoriteten i riksdagens kulturutskott, som består av Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L), röstade nej. Deras motivering är att ett omfattande arbete med just dessa frågor redan pågår. Majoriteten menar att regeringen har kontroll på läget och att det är myndigheter som Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet som leder beredskapsarbetet i dag. För att klara av detta har staten också gjort en särskild satsning på åttiofyra miljoner kronor under perioden från år 2025 fram till år 2027. Pengarna ska bland annat användas till att planera säkra transporter och skapa trygg förvaring av kulturföremål. Dessutom har ett nytt nationellt råd startats, Rådet för skydd av kulturarv, som ska se till att arbetet görs i rätt ordning. Vänsterpartiet (V) deltog i beslutet men lämnade inga egna reservationer. Riksdagens nej till snabbare åtgärder har mött kraftig kritik. Förutom Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) har även fackförbundet DIK uttryckt oro. DIK organiserar många av de anställda som arbetar på museer och arkiv i Sverige. Kritikerna betonar framför allt att arbetet med att skydda kulturarvet går för långsamt om man jämför med den hotbild som finns i omvärlden i dag. För de som arbetar på svenska museer och arkiv innebär dagens situation en upplevd press. Enligt kritiken är det bara en bråkdel av landets kulturinstitutioner som upplever att de har tillräckligt med tid, personal och pengar för att kunna förbereda sig för ett värsta scenario. Att arbeta med beredskap kräver praktiska övningar, planering och material, vilket kostar stora summor. Ett annat orosmoment som oppositionen och fackförbundet lyfter fram handlar om cyberhot. Det moderna kriget förs inte bara med vapen, utan också genom dataattacker. Kritikerna kräver därför att Sverige måste bli snabbare på att digitalisera samlingar, det vill säga att spara all viktig information digitalt. Om ett museum brinner ner, eller om ett system blir hackat, är det avgörande att det finns digitala kopior sparade på säkra platser för att bevara vår gemensamma historia. Kritikerna efterfrågar också tydligare nationella regler för exakt vilka föremål som ska räddas först om en evakuering behöver ske akut.