Riksdagen stoppar nya lagar om återlämnande av historiska föremål

Riksdagen har fattat ett beslut som rör Sveriges kulturarv och kulturmiljö. Det handlar specifikt om hur vi i Sverige ska hantera de nationella minoriteternas kultur, återlämnande av historiska föremål och mänskliga kvarlevor, samt vilket uppdrag myndigheten Forum för levande historia ska ha i framtiden. Beslutet blev att riksdagen säger nej till oppositionens nya förslag. Vad handlade förslagen om? Flera politiska partier hade lämnat in förslag, så kallade motioner, till riksdagen. Ett stort fokus i dessa låg på något som kallas för repatriering. Repatriering är ett ord som betyder att man lämnar tillbaka kulturföremål eller mänskliga kvarlevor till de platser eller folkgrupper som de en gång togs ifrån. I Sverige handlar detta till stor del om föremål och skelett som tidigare under historien har tagits från det samiska folket. De partier som skrev förslagen menade att staten borde skapa tydliga nationella riktlinjer för att göra detta svåra arbete lättare för alla inblandade. Utöver detta fanns det förslag om att stärka de nationella minoriteternas ställning när det gäller rätten till deras eget kulturarv. Det fanns också förslag om att ändra och modernisera uppdraget för Forum för levande historia. Det är en statlig myndighet som idag arbetar med att sprida kunskap om Förintelsen och kommunismens brott, för att på så sätt stärka demokratin i samhället. Vissa partier ville att myndigheten skulle få ett bredare uppdrag för att bättre kunna bemöta de hot mot demokratin som finns i dagens samhälle. Vilka partier röstade hur? Partierna som röstade nej till förslagen var Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L). Eftersom de samarbetar och har en majoritet i riksdagen, alltså fler än hälften av rösterna tillsammans, gick deras linje igenom. Dessa partier anser att det inte behövs några nya lagar eller extra pengar på detta område just nu. De menar att myndigheter som Riksantikvarieämbetet och landets olika museer redan arbetar med dessa frågor varje dag och att de regler som finns i dag fungerar bra. De anser också att Forum för levande historia ska behålla sitt nuvarande fokus utan några förändringar. Kritik mot beslutet Beslutet mötte stark kritik från partierna Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP). De tycker att regeringen och stödpartierna gör alldeles för lite. De menar att bristen på tydliga nationella riktlinjer gör det svårt för museer att veta hur de ska agera när de ska hantera återlämnande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor. Miljöpartiet (MP) har varit särskilt tydliga med att minoriteters kulturarv inte skyddas och stärks på det sätt som faktiskt behövs ute i det verkliga livet. De anser att det krävs en mer handlingskraftig politik på detta område. Vad innebär detta i praktiken? Beslutet innebär att arbetet kommer att fortsätta ungefär som tidigare. Inga nya lagändringar kommer att genomföras för att underlätta för repatriering, och det delas inte ut några nya, riktade pengar till arbetet med minoriteters kultur. De museer som i dag har samiska föremål eller mänskliga kvarlevor i sina samlingar får helt enkelt fortsätta att hantera frågan utifrån de allmänna vägledningar som redan existerar. För de personer och grupper som länge har kämpat för att få hem sina förfäders kvarlevor innebär beslutet att processen även i framtiden kan komma att vara både långsam och otydlig.